Det är ägaren till lokalen, oftast fastighetsägaren, som ansvarar för att hindren avhjälps. Vad som klassas som ett enkelt avhjälpt hinder är en bedömningsfråga som avgörs från fall till fall. Enkelt avhjälpta hinder kan till exempel vara:

• ramper vid trappsteg
• mindre nivåskillnader eller trappsteg
• höga trösklar
• dörrbredder
• tunga dörrar
• olämpligt placerade eller utformade dörröppnare
• bristande markering av trappor och glasytor
• dålig ljus- och ljudmiljö
• avsaknad av ledstänger
• brister i utformning och placering av fast inredning
• armstöd vid toalettstolar.

Bygglovsenheten kontrollerar att reglerna för att undanröja enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler följs. Vid bedömning tas hänsyn till nyttan av åtgärden, platsens förutsättningar och ägarens ekonomiska möjlighet att avhjälpa hindret. De ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägaren får inte bli orimligt höga.

Om ett hinder klassas som enkelt avhjälpt ska det åtgärdas med en gång. Visar det sig att det är mer fördelaktigt att åtgärda hindret vid ett senare tillfälle, så går det också bra. I dessa fall måste en åtgärdsplan upprättas. I planen anges varför åtgärden skjuts upp och datum för när hindret ska åtgärdas.

Om ett hinder inte avhjälps kan samhällsbyggnadsnämnden besluta om att förelägga ägaren att avlägsna det.

Kraven på utformning finns i Boverkets byggregler. Läs mer hos Boverket om enkelt avhjälpta hinder.

Tillgänglighet – Boverket

Myndigheten för delaktighet arbetar för att främja ett samhälle som ska vara användbart och tillgängligt för alla.

Myndigheten för delaktighet