Dagvattnet kan ledas bort på flera sätt, i öppna system (diken) eller slutna system (ledningar). Mycket av arbetet med dagvattenhantering riktar sig mot att hitta mer långsiktiga lösningar. Ett sätt är att använda mer öppna system med dammar för utjämning och diken med växter som renar dagvattnet.

I Motala finns cirka 30 mil dagvattenledningar. Större delen av dagvattnet rinner ut i olika vattendrag utan att genomgå någon rening på vägen. I Vadstena finns cirka fyra mil dagvattenledningar. Inom Motala kommun finns det anläggningar för rening av dagvatten i Höljan och vid Månvägen. Höljan består av dammar som är ihopkopplade med en liten bäck och Månvägen är en våtmarksrening.

Det händer att skräp fastnar i de pumpar som finns på ledningsnätet. De kan då stanna eller gå sönder med risk för översvämningar som följd. Ytterligare en anledning till att inte slänga skräp i naturen.

Policy för dagvatten

Läs mer i kommunens policy för hållbar dagvattenhantering:

Policy för hållbar dagvattenhantering (med bilaga) (PDF, 184 kB)

I tätorter med kommunalt ledningsnät finns det separata ledningar för avloppsvatten och dagvatten. Du som fastighetsägare ansvarar för att ledningarna på din fastighet är separerade. Det betyder att du måste se till att stuprör, dräneringsbrunn och eventuella golvbrunnar i källartrappa och garagenedfart är rätt kopplade till det kommunala dagvattenledningsnätet. Om det är möjligt bör du fördröja dagvattnet på din egen tomt innan det rinner vidare till det kommunala ledningsnätet, läs mer om det under nästa rubrik.

Läs mer om att ansluta fastigheten till ledningsnätet för dagvatten:

Ledningsnät, anslutning till fastighet

Förhindra översvämning

För att minska risken för översvämning och därmed kostsamma vattenskador kan du kontrollera att vattnet rinner undan som det ska. Stuprören ska vara kopplade till dagvattenledningen om du inte har utkastare som leder vattnet ut på tomten. Stuprör som är felaktigt kopplade till avloppsledningen kan vid ett kraftigt regn medföra att ledningen fylls upp.

Avloppsledningen är dimensionerad för att ta emot vatten från exempelvis toaletter, dusch och disk, och är inte tillräckligt grov för att ta emot takvatten när det kommer ett riktigt skyfall. Det kan orsaka översvämning i källare genom att vattnet trycks upp genom golvbrunnar.

Källartrapp

Om du har en källartrapp, där vatten lätt kan rinna ner, är det bra att ha en kant längst upp, och gärna ett tak över. Se också till att spygatten (brunnen längst ner i källartrappen) inte är igentäppt med skräp.

Istället för att leda bort vattnet till kommunens dagvattenledning kan det tas om hand lokalt i en så kallad lod-anläggning (lod står för ”lokalt omhändertagande av dagvatten”). Dagvattnet kan exempelvis infiltreras i marken, fördröjas i en damm eller ledas bort på ytan till en genomsläpplig mark lite längre bort inom din egna tomt.

Möjligheterna att ta hand om sitt dagvatten beror främst på vilka naturförutsättningar som finns, det vill säga hur mycket vatten marken kan ta emot och hur dagvattensystemet ser ut. Att ta hand om dagvattnet lokalt kan bli ett positivt inslag i trädgårdsmiljön samtidigt som belastningen på avloppsnätet minskar. En enkel och effektiv form av för att ta hand om sitt dagvatten är att låta vattnet infiltrera på någon lämplig vegetationsklädd yta.

Vad ska jag tänka på?

Gräsmattan måste luta något bort från huset för att vatten inte ska kunna rinna in mot husväggen och ned i dräneringen. En lutning på 5 centimeter per meter är bra.

Lägg en plattrad närmast husgrunden eller se till att det är väldränerat runt grunden. Om du lägger plattor, lämna en liten spalt mellan plattor och grund.

För att kunna omhänderta takvattnet bör tomtytan vara minst 1-2 gånger större än takytan.

Det är inte tillåtet att leda ut vattnet på gatan eller in på grannens tomt. Du som fastighetsägare har driftansvar för din anläggning. Om problem uppstår på grund av de bortkopplade stuprören bör lämpliga åtgärder vidtas. Du är alltid välkommen att kontakta Motala kommun om du har frågor.

Kapning av det gamla stuprörsavloppet

Var noggrann med proppningen av de gamla stuprören om du kapar dem, så att det varken kan komma upp eller ned något i dem.

1. Kapa det gamla stuprörsavloppet cirka 15 cm under mark.
2. Kram ihop en hård pappersboll, pressa ned den en bit i röret och häll i betong så att det svämmar över kanten.

Regnvattenbehållare

Ett alternativ för att ta hand om regnvattnet från taket är att låta stuprören mynna ut i en behållare. Vattnet kan sedan användas till att vattna på tomten. En behållare som samlar upp regnvatten fylls relativt snabbt varför det är viktigt att se till att vattnet kan ledas bort från husgrunden när behållaren är helt fylld.

Denna lösning kan kombineras med en ränndal genom att en så kallad ”läpp” monteras på stupröret. Om ”läppen” är nedfälld leds vattnet till tunnan, och om den är uppfälld leds vattnet till ränndalen.

Ränndal

Ett annat sätt att ta hand om regnvattnet från taket är att använda stuprör med utkastare och ränndalsplattor av betong. Ränndalsplattorna leder regnvattnet till en gräsmatta där vattnet kan tränga ner i marken. För att inte riskera fuktskador på huskonstruktionen ska grönytan luta bort från huset.

1. Lägg en plattrad närmast husgrunden eller se till att det är väldränerat runt grunden. Om du lägger plattor, lämna en liten spalt på cirka 5 cm
   mellan plattor och grund.
2. Plantera aldrig växter direkt mot husgrunden, lämna ett mellanrum.
3. Använd en tät och skålad vattenavledare till exempel en ränndal i betong.
4. Placera ränndalen (vattenavledaren) så att den mynnar ut över en gräsyta.
5. Placera erosionsskydd av makadam närmast utloppet.

Stuprörsutkastare med ränndal

1. Använd gärna ett stuprör med förlängd utkastare. Avståndet mellan utkastaren och ränndalen bör vara max 5 cm.
2. Stampa och bearbeta ytan där du ska placera ränndalen. Vid behov, använd en fiberduk under ytan.
3. Lägg på sandblandad matjord ovanpå den bearbetade ytan.
4. Placera erosionsskydd av makadam närmast utloppet.
5. Placera en vattenavledare ovanpå matjorden, till exempel ränndalsplattor i betong.

Stenkista med ”singelöga”

Ett annat alternativ är att anlägga en stenkista bestående av sten eller makadam. Dagvattnet passerar ner genom stupröret via ett lövrens (1) och vidare i en rörledning till stenkistan (2). Stenkistan är förbunden med markytan med ett stående, singelfyllt rör (3) för att få viss rensning och evakuering av överskottsvatten.

Stenkistor fungerar som husgrundsdräneringar – de sätter igen med tiden och måste göras om.

Dimensioneringsexempel: cirka 1 kbm singel / 35 kvadratmeter takyta klarar 10 mm regn.

Dräneringsvattnet från fastigheten ska avledas till en dagvattenservis som ansluter till den allmänna dagvattenledningen. Om husets dräneringsledning är direkt ansluten till dagvattenledningen i gatan, kan vatten vid kraftiga regn dämma upp i fastighetens dräneringssystem och orsaka skador. Är dessutom husets stuprör kopplade till dräneringsledningen kan detta ytterligare påskynda och förstärka skaderisken.

För att förhindra att dagvatten tränger upp i dräneringen bör man vid ombyggnad av sitt dräneringssystem installera en dränkbar pump som lyfter dräneringsvattnet upp till marknivån så att det sedan med självfall via en dagvattenbrunn kan rinna till kommunens allmänna ledning. Pumpning anses vara det säkraste sättet att undvika att dagvatten tränger upp i dräneringssystemet.

Bra att tänka på i samband med omdränering

Se gärna över konditionen (ålder och material) på vatten- och avloppsservisen i samband med att man gräver runt huset för ny dränering. Detta är ett bra tillfälle att förnya servisledningen i förebyggande syfte.

För att ytterligare skydda sig mot översvämning kan man med fördel installera en backventil efter pumpen.

En dagvattenanläggning skapas för att rena, fördröja och/eller styra och avleda dagvattnet mot en recipient (exempelvis vattendrag, dike, sjö). Det finns flera olika typer av dagvattenanläggningar som också kan kombineras.

Exempel på dagvattenanläggningar är:

• dammar
• anlagda våtmarker och diken
• översvämningsytor
• oljeavskiljare
• utjämningsmagasin.

Anmäla ny eller förändrad dagvattenanläggning

Du som ska anlägga en dagvattenanläggning som ska användas av flera fastigheter inom planlagt område ska anmäla det till bygg- och miljöenheten. Skicka in din anmälan senast sex veckor innan ni börjar bygga anläggningen. Till anmälan behöver du bland annat bifoga en karta som visar anläggningens placering och det avvattnade området.

Dagvattenanläggning – anmälan

Du måste också anmäla till oss om en befintlig dagvattenanläggning ska förändras, om det medför en väsentlig ändring av vattnets sammansättning eller mängd.

Din anmälan registreras och när anmälan är komplett påbörjar vi handläggningen. Beslutet som vi sedan fattar innehåller krav på vissa försiktighetsåtgärder. Du får också ett beslut om avgift för handläggningstiden i ärendet. Avgiften beräknas som timtaxa och summan beror på hur lång tid som handläggningen har tagit.

Vi kommer sedan att kontinuerligt kontrollera att anläggningen fungerar och sköts efter dina rutiner. Syftet med kontrollerna är att skydda sjöar, vattendrag och grundvatten.

Vattenverksamhet ska anmälas till Länsstyrelsen

Projekt som innebär att du ska arbeta eller bygga i befintliga vattenområden räknas som ”vattenverksamheter”. De ska i de flesta fall anmälas till länsstyrelsen. I vissa fall behöver du istället ansöka om tillstånd för vattenverksamhet.

Kontakta därför även länsstyrelsen om en ny dagvattenanläggning kan innebära vattenverksamhet. Om så är fallet måste du alltså göra en anmälan både till bygg- och miljöenheten och till länsstyrelsen innan arbetet påbörjas.

Överbelastade avloppsledningar kan vid kraftiga regn eller häftig snösmältning leda till att källare svämmar över. Det kan också inträffa om du har stopp i avloppet. Översvämningar kan tyvärr bli mycket kostsamma för fastighetsägaren. Det händer inte ofta, men det är bra att vara medveten om risken.

Här kan du läsa mer om hur du ska agera om du drabbas av källaröversvämning.

Källaröversvämning