Folkhälsoarbete
God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. Men vad menas med god hälsa? Världshälsoorganisationen, WHO, definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp. Vi kan uppleva en god hälsa även om vi har en medicinsk diagnos och omvänt må dåligt utan ha drabbats av sjukdom.
Många olika faktorer påverkar hur vi mår. Folkhälsan styrs också av ålder, kön och arv. Ålder, kön och arv är inte mycket vi kan göra åt, men övriga faktorer är möjliga att påverka. Vi har som individer ett eget ansvar för våra levnadsvanor men många faktorer ligger utanför vår kontroll. Samhället kan göra mycket för att påverka och förbättra hälsan i befolkningen, i stort sett inom alla samhällssektorer både på nationell, regional och lokal nivå.
Riksdagen antog 2018 ett folkhälsopolitiskt program där det övergripande folkhälsopolitiska målet är ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.” Till målet finns åtta målområden och fokus i folkhälsoarbetet finns inom de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan.
Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa. Det är Folkhälsomyndigheten i Sverige som har i uppdrag att verka för en strävan mot det fastställda nationella folkhälsomålet och verksamheten ska omfatta samtliga åtta målområden.
Mycket av kommunens verksamhet syftar till att skapa goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv i Motala. Bland det viktigaste för en god hälsa är till exempel möjligheten att klara skolans mål och att få möjlighet till egen försörjning. Vi har också i särskilda projekt hälsovinster som mål.
De allra flesta i Sverige upplever att de har en god hälsa. Samtidigt verkar den positiva utveckling som pågått sedan år 2004 ha avstannat och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Högst andel med ohälsa uppger de med lägst utbildningsnivå. Du kan läsa de senaste resultaten från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, som finns tillgänglig på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Under två år, 2013-2014, hade en särskild kommission, Östgötakommissionen, i uppdrag att kartlägga hälsoläget i Östergötland. Rapporten visade att det finns uppenbara skillnader i hälsa utifrån socioekonomisk situation, det vill säga utbildning, yrke, inkomst och sysselsättning. Skillnaderna följer en gradient, där en lägre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa. Östgötakommissionen har utfärdat rekommendationer för att utjämna skillnader över tid.
Det finns mycket statistik att ta del av som beskriver hälsan i Sverige och även mycket att ta del av som beskriver hälsoläget i Motala. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns det faktablad om hälsoläget i Motala. Faktabladen innehåller färdiga tabeller och diagram för ett urval av de indikatorer som finns i Folkhälsomyndighetens databas.
Innehållet i faktabladen är begränsat. Mer information finns att hämta i den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV), som genomförs varje år för att ta reda på hur befolkningen i Sverige mår och hur vi lever. Undersökningen är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och landsting och regioner i Sverige.
Mycket mer information om hälsoläget i Motala går att få genom Status Östergötland, en webbtjänst där vem som helst kan ta fram information om hälsa och livsstil i Östergötland eller någon av länets kommuner. Där finns data om befolkningens hälsa fördelat på olika geografiska eller socioekonomiska områden.