Folkhälsoarbete

God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. Men vad menas med god hälsa? Världshälsoorganisationen, WHO, definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp. Vi kan uppleva en god hälsa även om vi har en medicinsk diagnos och omvänt må dåligt utan ha drabbats av sjukdom.

Många olika faktorer påverkar hur vi mår. Folkhälsan styrs också av ålder, kön och arv. Ålder, kön och arv är inte mycket vi kan göra åt, men övriga faktorer är möjliga att påverka. Vi har som individer ett eget ansvar för våra levnadsvanor men många faktorer ligger utanför vår kontroll. Samhället kan göra mycket för att påverka och förbättra hälsan i befolkningen, i stort sett inom alla samhällssektorer både på nationell, regional och lokal nivå.

År 2003 beslutade riksdagen om ett nationellt övergripande folkhälsomål och elva målområden. Fokus i folkhälsoarbetet sattes på de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan. Det övergripande folkhälsomålet är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Man ansåg att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för ohälsa.

Mycket utav kommunens verksamhet syftar till att skapa goda förutsättningar att leva ett hälsosamt liv i Motala. Bland det viktigaste för en god hälsa är till exempel möjligheten att klara skolans mål och att få möjlighet till egen försörjning. Vi har också i särskilda projekt hälsovinster som mål.

Läs mer om nationella mål för folkhälsa hos Folkhälsomyndigheten.

De allra flesta i Sverige upplever att de har en god hälsa. Samtidigt verkar den positiva utveckling som pågått sedan år 2004 ha avstannat och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Högst andel med ohälsa uppger de med lägst utbildningsnivå. Det visar resultaten från 2018 års nationella folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor, som nu finns tillgängliga på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Under två år, 2013-2014, hade en särskild kommission, Östgötakommissionen, i uppdrag att kartlägga hälsoläget i Östergötland. Östgötakommissionen visar i sin slutrapport att det finns uppenbara skillnader i hälsa utifrån socioekonomisk situation det vill säga utbildning, yrke, inkomst och sysselsättning. Skillnaderna följer en gradient, där en lägre socioekonomisk situation stegvis är förenad med en sämre hälsa. Östgötakommissionen har utfärdat rekommendationer för att utjämna skillnader över tid.

Det finns mycket statistik att ta del av som beskriver hälsan i Sverige och även mycket att ta del av som beskriver hälsoläget i Motala. På Folkhälsomyndighetens hemsida finns det faktablad om hälsoläget i Motala. Faktabladen innehåller färdiga tabeller och diagram för ett urval av de indikatorer som finns i Folkhälsomyndighetens databas.

Innehållet i faktabladen är begränsat. Mer information finns att hämta i den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV), som genomförs varje år för att ta reda på hur befolkningen i Sverige mår och hur vi lever. Undersökningen är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Folkhälsomyndigheten och landsting och regioner i Sverige.

Mycket mer information om hälsoläget i Motala går att få genom Status Östergötland, en webbtjänst där vem som helst kan ta fram information om hälsa och livsstil i Östergötland eller någon av länets kommuner. Där finns data om befolkningens hälsa fördelat på olika geografiska eller socioekonomiska områden.