Även om målen för hållbar utveckling är globala så behöver arbetet göras på lokal nivå. Där har kommunen en viktig roll. Kommunens lokala utvecklingsprogram för mandatperioden 2023-2026 utgår därför från Agenda 2030. Genom insatser inom våra fyra fokusområden och underliggande målområden bidrar vi till en hållbar utveckling i Motala kommun.

Lokalt utvecklingsprogram

Mandatperiodens fyra fokusområden:

• Bo och leva
• Värdskap och upplevelser
• Entreprenörskap och företagande
• Hållbart och attraktivt samhälle

Varje fokusområde bidrar på olika sätt till Agenda 2030. I bilden kan du se vilka globala mål vi arbetar med inom respektive fokusområde.

Det lokala utvecklingsprogrammet är styrande för kommunens nämnder och förvaltningar.

Läs mer om hur det lokala utvecklingsprogrammet bidrar till Agenda 2030:

Lokalt utvecklingsprogram

Globala målen

• 17 globala mål

Globala målen

Hållbar utveckling med inriktning på miljö, ekonomi och sociala aspekter – miljö och hälsa är ett gott exempel på en kommunal verksamhet som tar ansvar och arbetar proaktivt. På sikt gynnar det bostadsutvecklingen och kommunens tillväxt.

Motala kommun växer och utvecklas. För att arbetet ska flyta smidigt gäller det att göra saker i rätt ordning och samtidigt ta ansvar för en hållbar utveckling. Miljö och hälsa har anammat ett sådant tänk när det gäller förorenade områden i kommunen.

– De särskilda ansvarsutredningar som vi genomför kopplas direkt till objekt som prioriterats av enheten som arbetar med mark- och exploateringsfrågor. Det är ett gott exempel på kommunens hållbarhetsarbete, säger Per Linnér, chef för miljö och hälsa.

Genom kollegialt lärande ökar förståelsen inom den kommunala organisationen. Det gör det lättare för verksamheterna att gå i takt. När strategisk samhällsplanering börjar med ett förarbete kopplas miljö och hälsa in.

Med en tydlig turordning, där markundersökningar och provtagningar genomförs innan planarbetet ens påbörjats, minskar risken för ovälkomna överraskningar.

– Vi nyttjar den kunskap vi har i organisationen. Vi på miljö och hälsa synkar vårt arbete med projektledning och mark och exploatering. Att samverka och jobba över gränserna ger ett mervärde och vi lär av varandra, säger miljö- och hälsoskyddsinspektör Andreas Johansson.

Han betonar att samverkan över enhets-, verksamhets- och förvaltningsgränser skapar ett tydligt mervärde. Det kommer såväl medarbetarna som företag och kommuninvånarna till godo.

Miljö och hälsas arbete med de förorenade områdena är i linje med tre av de globala målen: Mål 3 – God hälsa och välbefinnande, Mål 11 – Hållbara städer och samhällen, Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion.

Hållbar utveckling med inriktning på miljö, ekonomi och sociala aspekter – att minska matsvinnet i Motala kommuns verksamheter är en del av det. Madeleine Hultman, Sandra Frank och Maurizio Catania arbetar i tre av kommunens kök där svinnet minskat genom strategiskt tänkande, vilja och engagemang.

Lokala inköp, vegetariska alternativ och inte minst ett målmedvetet arbete för att minska matsvinnet. Inom Motala kommuns måltidsverksamhet finns en tydlig strategi för att jobba miljömässigt och ekonomiskt.

– Vi utvecklar hållbara måltider genom kompetensutveckling av personalen, säger verksamhetschef Tomas Hemmingsson.

I kommunen mäts matsvinnet sedan 2014. Numera görs det varje dag och sorteras som tallrikssvinn, serveringssvinn och kökssvinn. Kökssvinnet är de rester som slängs vid tillagning. Serveringssvinn är det som inte går att återanvända från serveringskärlen. Tallrikssvinn är det som varje matgäst slänger.

På förskolan Marieberg arbetar kocken och måltidspedagogen Madeleine Hultman. Hon brinner för att dagligen skapa goda, hållbara och näringsriktiga måltider. Delaktighet är en viktig ingrediens:

– Köket är för alla och matglada pedagoger ger matglada barn, säger Madeleine.

Måltidsverksamhetens arbete med minskat matsvinn är i linje med fyra av de globala målen: Mål 2 – Ingen hunger, Mål 3 – God hälsa och välbefinnande, Mål 4 – God utbildning, Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion, Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna.

Elever på Platengymnasiet har lärt sig mer om demokrati och hållbar utveckling – på plats i EU-parlamentet i Strasbourg. Tillsammans med ungdomar från andra delar av Europa fick de vara EU-parlamentariker för en dag.

Nyligen åkte elever från årskurs två och tre på samhällsvetenskapliga programmet till Strasbourg. De deltog i Euroscola, där ungdomar på plats eller digitalt får lära sig hur arbetet i EU-parlamentet går till.

Lärarna Anna Wik och Martin Lohm var med på resan. De kan konstatera att eleverna lärt sig mycket om sig själva och omvärlden under resan och vid arbetet i EU-parlamentet.

Eleverna har bland annat spelat rollspel i EU-parlamentet. De har fått argumentera sin ståndpunkt i olika frågor och fått lära mer om samverkan, demokrati och hållbar utveckling.

Att demokratiska processer är komplicerade insåg Motalaeleverna när de agerade EU-parlamentariker:

– Jag har fått en ökad förståelse för hur EU arbetar, säger eleven Joel Rehn.

Att samverkan är A och O i EU-arbetet blev tydligt liksom insikten att tillsammans med andra går det att få till förändringar.

– Känslan av ett ”vi” och att vi står sida vid sida och blir stärkta av varandra, säger läraren Anna Wik.

Platengymnasiet medverkan i Euroscola är i linje med tre av de globala målen: Mål 4 – God utbildning, Mål 5 – Jämställdhet, Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen.

En fråga om demokrati och delaktighet. På Södra skolan är hållbar utveckling en del av lärarna Susanne Johanssons och Brittmari Lidéns undervisning. Allt enligt läroplanen.

Lärande för hållbar utveckling är en del av läroplanen och ska ha en central plats i skolan. Hållbar utveckling har tre dimensioner: miljömässig, social och ekonomisk. Alla tre måste samspela för att hållbar utveckling ska nås. Eleverna ska ges förutsättningarna att vara med och skapa ett hållbart samhälle.

Susanne Johansson och Brittmari Lidén är lärare på Södra skolans högstadium. De arbetar med Agenda 2030 och de 17 globala målen i sina klasser. Även mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen är en del av undervisningen. Huvudsyftet med undervisningen inom området är tydlig:

– Demokratin. Att värna den. Vi tar den för självklar, men så är det inte i andra delar av världen, säger Susanne Johansson.

Södra skolans arbete med att göra hållbar utveckling till en del av undervisning är i linje med två av de globala målen: Mål 4 – God utbildning, Mål 5 – Jämställdhet.

Införande av fastighetsnära insamling av villaägarnas avfall är en av de största miljösatsningar som genomförts i Motala och Vadstena. Systemet med fyrfackskärl gör det lätt att göra rätt och att bidra till den hållbara utvecklingen.

Grunden för en god sortering av privatpersoners avfall är att det sker på hemmaplan, i anslutning till bostaden. Införandet av så kallad fastighetsnära insamling i villor startade 2017 och pågick fram till 2021. Då var 99,8 procent av villaägarna anslutna till fyrfackssystemet.

– Vi skapar bättre förutsättningar att sortera och sedan gör invånarna jobbet, säger miljöingenjör Tina Plejert.

När hushållen blir mer medvetna och får ökad kunskap om avfallet kan det också innebära ett ändrat konsumtionsmönster.

– Minskad konsumtion är en viktig del i att minimera resursanvändningen och minska mängden avfall som uppstår. Förhoppningsvis kan konsumenterna även bli mer medveten om att köpa produkter med förpackningar som faktiskt går att återvinna, säger Tina Plejert.

Avfallsenhetens arbete är i linje med Agenda 2030 mål 11 – Hållbara städer och samhällen och mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion.

Ett våtmarkssystem för dagvatten har anlagts i Dansäter. Det gynnar såväl dagvattnets kvalité som djur och växter. Dessutom är den nyanlagda miljön en fin naturupplevelse för allmänheten och användbar i Dansäterskolans utomhuspedagogik.

Vi måste vara rädda om vårt vatten. Det är en resurs som ska renas och tas till vara. Det gäller inte minst dagvatten – alltså regn- och smältvatten som rinner från exempelvis tak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar.

– Efter en riktigt regnig sommar med översvämningar som följd känns det extra viktigt att värna vårt vatten, säger klimat- och miljöstrateg Johanna Landén.

Ett led i Motala kommuns arbete för att förbättra vattenkvalitén är den nyanlagda våtmarken i Dansäter, Borensberg. I det nya systemet slingrar vatten genom djuphålor och dammar. Det renar vattnet från tungmetaller och näringsämnen och minskar risken för översvämning.

Det gynnar även groddjur, fåglar, kärlväxter och insekter som lever i våtmarksmiljöer. Våtmarken går genom betesmark, som också är en skolskog och ligger intill Östgötaleden.

Tidigare avleddes dagvatten via diken utan fördröjning och rening ut i Boren. Dagvatten har orsakat översvämningar och påverkat Borens och Motala ströms vattenkvalitet. Motala ström rinner vidare till Roxen och Glan, som också påverkas av Borensbergs dagvattenutsläpp.

Dansäterskolan har sin skolskog i området. Inför arbetet fick verksamheten komma med önskemål om hur systemet kan förstärka utomhuspedagogiken.

Lokala naturvårdssatsningen, Lona, var medfinansiär vid genomförandet av projektet.

Anläggandet av våtmarken är i linje med flera av de globala målen: Mål 4 – God utbildning, Mål 6 – Rent vatten och sanitet för alla, Mål 11 – Hållbara städer och samhällen, Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna samt Mål  15 – Ekosystem och biologisk mångfald.

Film

Här kan du se en film som visar hur vattnet slingrar sig genom naturområdet Dansäter.

Hållbar utveckling är viktigt för Motala kommun. Utvecklingen ska ske miljömässigt och ekonomiskt men även socialt. När det gäller den sociala hållbarheten är det brottsförebyggande arbetet en väsentlig del. Det samordnas i Brottsförebyggande rådet Motala, Bråmo.

I den lokala utvecklingsplanen används begreppet ”tryggt och robust samhälle”. Planen säger att Motala kommun ska arbeta brottsförebyggande i samverkan med andra kommuner, myndigheter och samhällsaktörer. Det arbetet samordnas i Brottsförebyggande rådet Motala, Bråmo.

– Vi samverkar i många olika former. Vi har givetvis utmaningar i kommunen, men genom vår breda samverkan i Bråmo kan vi samordna och utveckla vårt arbete för att förebygga brottslighet, säger Mannie Gustavsson, samordnare i Motala kommun.

I rådet finns representanter från alla kommunala förvaltningar, polisen, räddningstjänsten, Bostadsstiftelsen Platen, Securitas och Tillväxt Motala. Arbetet är såväl långsiktigt strategiskt som kortsiktigt operativt och består således av många delar.

Stor Brå-konferens för ökad kunskap

I uppdraget ingår även att stärka medvetenheten kring trygghets- och säkerhetsfrågor genom att öka kunskapen hos både kommunanställda och kommuninvånare. Det uppdraget stärktes ytterligare när Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023.

I samklang med det förtydligade uppdraget anordnades tidigare i höstas en stor konferens med närmare 200 deltagare. Brottsförebyggande rådet, med generaldirektör Mattias Larsson i spetsen, var på plats i Motala. Förutom att ta del av arbetet i kommunen beskrev han och medarbetare myndighetens arbete.

Samarbete och engagemang

Även jämställdhet är en viktig del. I ett socialt hållbart samhälle ska kvinnor och män ha samma möjligheter att bidra till utveckling. Alla former av våld utgör ett hinder för jämställdhet. Här ska Motala kommun arbeta förebyggande.

Det som genomsyrar alla delar är samverkan, målmedvetenhet, kompetens och engagemang. På så vis ska det övergripande målet nås:

– Motala kommun vill att alla som bor och vistas i kommunen är trygga, säger Mannie Gustavsson.

Bråmos arbete – på lång och kort sikt – är i linje med tre av de globala målen: Mål 5 – Jämställdhet, Mål 11 – Hållbara städer och samhällen, Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällen