Totalt slänger vi i genomsnitt 54 kilo ätbar mat och dryck i Sverige per person och år. 28 kilo slänger vi i soptunnan och 26 kilo i vasken. Det är hushållen som står för den största delen av matsvinnet i samhället.

Värdet på maten vi slänger motsvarar cirka 1 500 kronor per år och person. Helt i onödan. För en barnfamilj kan matsvinnet innebära kostnader på 6 000 kronor per år. Och då är inte ens maten och drycken vi slänger i vasken medräknad.

Exempel på vanligt matsvinn:

• Mat med utgången bäst före-datum
• Överbliven mat för att vi tillagar för mycket
• Frukt och grönsaker
• Bröd, pasta och ris
• Mjölk, fil och yoghurt

Film om matsvinn

Filmen här nedan är 30 sekunder och visar problemet med matsvinn.

Miljön påverkas av matsvinn

Att producera mat kräver stora mängder vatten, olja, kemikalier och mark. Exempelvis går det åt 140 liter vatten för att odla bönorna till en kopp kaffe. Och 15 000 liter vatten för att producera 1 kilo nötkött. Dessutom produceras stor del av vår mat utomlands och kräver långa transporter med båt, flyg och lastbil. Maten står för en fjärdedel av hushållens koldioxidutsläpp.

Men om jag slänger maten i gröna påsen är det väl okej? Nej. Ur miljösynpunkt är det tio gånger bättre att äta upp maten än att göra biogas och biogödsel. Däremot är bananskal och kaffesump utmärkt för att göra biogas och biogödsel.

De flesta vill inte slänga mat. Men dålig planering, för lite tid och billig mat gör att vi ändå slänger. Lyckligtvis går det att minska matsvinnet. Mycket av maten är fullt ätbar när den slängs. Eller hade kunnat ätas om den hanterats rätt. Det gäller bara att veta hur. Här nedan får du några tips på hur du kan göra.

Tips när du handlar

• Planera dina inköp – titta i kylen och kolla vad som finns hemma.
• Köp inte mer än du behöver. Om du köper storpack av färskvaror kan ett tips vara att dela upp frysa in det du inte använder direkt.
• Försök att motstå frestelsen att köpa erbjudanden om du inte säkert vet att du kommer använda maten.
• Handla mat med kort datum om du tänker använda varorna direkt.
• Välj frukt och grönt så att de är lagom mogna när du har tänkt äta dem. Köp exempelvis några bananer som är mogna, några som är halvmogna och några som är omogna.
• Ändarna som blir kvar när butiken skivar skinka och chark passar fint i pastasåser och pajer. Hör med din butik om du får köpa ändarna.

Bioavfall är ett nytt begrepp i lagstiftningen från 2024. Bioavfall omfattar biologiskt lättnedbrytbart avfall, den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer.

• matavfall (biologiskt nedbrytbart köks- och livsmedelsavfall, inklusive ätlig olja och flytande fett)
• park- och trädgårdsavfall som innehåller växter som anses vara invasiva enligt EU-listan
• annat park- och trädgårdsavfall.

Definitionsändringen innebär ingen förändring i utsortering och insamling. Begreppet matavfall kommer fortsatt att användas och avser alltså köks- och livsmedelsavfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering, detaljhandel.

En förpackning ska tömmas helt på sitt innehåll för att kunna hanteras som förpackningsavfall. Det är förbjudet att kasta förpackning med sitt innehåll i restavfallet. Den som har matavfall som behöver kasseras har en skyldighet att tömma förpackningen, en förpackning som kan bestå av plast, papper, glas eller konserv.

Krav om avskiljande gäller även förpackningar som innehåller flytande matavfall till exempel kaffe, te, mjölk eller juice. Ätlig olja och flytande fett måste samlas in separat, till skillnad från övriga flytande matavfall. Ätlig olja och flytande fett samlas upp i behållare med lock och lämnas in som kemikalier på återvinningscentralen.

Undantag från kravet om avskiljande

Skyldigheten att tömma förpackningen gäller inte bara för matavfall utan även annat avfall. Undantag från skyldigheten gäller i det fall förpackningen innehåller farligt avfall eller läkemedelsavfall. Läkemedel i förpackning ska sorteras som farligt avfall och lämnas åter till försäljningsstället.

• Ta vara på resterna. Se dem som en bonus!
• Gör matlådor.
• Lukta och smaka på maten. Våga lita på dina sinnen.
• Servera buffé av veckans rester.
• Låt resterna från fredags tacos serveras till en snabb och smidig lunch på lördagen.
• Om du får guacamole över – lägg i en avokadokärna i såsen så håller den sig bättre.
• Om du får avokado över – låt kärnan sitta kvar.
• Att använda matrester sparar tid.
• Servera matrester på ett trevligt sätt. Det smakar bättre om det ser fint ut.
• Använd ledsna grönsaker i grytor och soppor.
• Sallad, morötter och andra rotfrukter som tappat spänsten blir pigga och krispiga om de får ligga i en skål med vatten i kylskåpet i några timmar.
• Tina den frysta fisken i mjölk så smakar den som färsk.
• Torrt bröd? Rosta eller gör varma mackor.

• Istället för att servera mjölk och flingor i tallrikar kan man göra mindre portioner och använda ett glas eller små skålar. Är man hungrig är det ju bara att fylla på.
• Använd mindre tallrikar så upplevs portionerna större än vad de egentligen är.
• Ett roligt sätt att servera potatismos på är att använda en glasskopa.
• Låt barnen lägga upp maten själva på sina tallrikar.
• Kalla restmaten för roliga namn. Överraskningsgratäng (med rester från kylen), Muskelsmoothie (med spenat) och Favoritbuffé (restmiddag där alla får välja ut sin favorit bland resterna).

• Rekommenderad temperatur: Kyl 4-5 grader, sval 6-12 grader, frys -18 grader.
• Lägg in en termometer i kylskåpet. Vissa kylskåp är kallast längst ner medan andra är kallast längst upp. Förvara mjölk, kött och fisk där det är kallast och grönsaker där temperaturen är högre.
• Märk matlådor och öppnade förpackningar i kyl och frys med datum. Ha frystejp och en penna till hands i köket.
• Bröd förvaras bäst i plastpåse i rumstemperatur. Det går också bra att frysa och ta fram efterhand.
• Alla frukter och grönsaker avger etengas, den gör att de mognar. Tomat, plommon, äpple och melon avger mycket etengas. För att påskynda mognadsprocessen för avokado, kan man lägga dem i en påse tillsammans med äpplen.
• Förvara potatis mörkt och svalt och inte tillsammans med lök.
• Nötter och frön ska nästan alltid förvaras i kylskåp. Undantaget är cashewnötter som klarar sig i 8-12 grader. Pekannötter och valnötter behöver bara förvaras i kylskåp om de är skalade.
• Kyl ner din mat snabbt. Stora mängder kan kylas ner i kallt vattenbad alternativt ställas ut på balkongen om det är kyligt ute. Bakterier växer snabbt i mat som svalnar långsamt.
  Kokt pasta, ris och bönor går bra att frysa.
• Frys in köttfärs, grytbitar och skivat kött i platta och tunna paket. Tinas bäst i kylen för att förhindra att köttsaften rinner ut.
• Mjölk håller en vecka efter bäst före datum om du förvarat den kallt hela tiden, helst 4 grader.