Bygdepeng är till för att underlätta för de boende i ett område att – tillsammans med befintliga föreningar i området – samverka för bygdens framtida utveckling. Det kan vara insatser som till exempel

• skapa mötesplatser
• olika slag av sammankomster dit alla är välkomna för att diskutera gemensamma frågor över föreningsgränserna
• insatser för att ungdomarna ska trivas bättre
• för att skolan ska finnas kvar
• för att ha kvar eller för att förbättra grundservice som lanthandel och kommunikationer.

De som kan söka bygdepeng är grupper som aktivt vill engagera sig i sin bygds utveckling. Kraven är att gruppens utvecklingsarbete omfattar alla boende i området och att utvecklingsgruppen finns och verkar i området. En lokal utvecklingsgrupp kan bestå av en lokal förening eller en grupp boende i en bygd som tar initiativet till att samla de boende och föreningarna i bygden. Bygdepengen är inget föreningsbidrag, tvärtom är den till för att underlätta samverkan mellan samtliga föreningar och boende i ett område.

Bygdepeng kan sökas av lokala utvecklingsgrupper på landsbygden i hela länet, samt i småorter med färre än 1000 invånare. Det finns ingen nedre eller övre gräns för hur stort det geografiska området som gruppen ska verka inom måste vara. Gruppen får komma överens med kommunen om vilket område som är rimligt, men en lokal anda är svår att utveckla om området är alltför vidsträckt. Endast en grupp i varje geografiskt område kan få regional bygdepeng.

Bygdepengen ska användas till omkostnader för lokalt utvecklingsarbete, som till exempel

• porto och kuvert
• kopiering
• hyra av lokal
• resekostnader
• materialkostnader
• kostnad för att bjuda in en föreläsare
• kostnad för att åka på ett seminarium som sen avrapporteras.

Bygdepengen får inte användas till lönekostnader.

Bygdepengen kan sökas en gång per år och ska i regel avse kalenderåret. Ansökan lämnas in under början av året, och ska avse kostnaderna för det planerade utvecklingsarbetet. Slutredovisning lämnas till kommunkontoret i början av året därpå. I slutredovisningen ska det framgå vad pengarna använts till och vilka effekter arbetet har fått.

Återbetalning av de medel som inte gått åt när året är till ända kommer inte att krävas, dock måste bygdepengen ha förbrukats eller vara intecknad för något specifikt innan förnyad ansökan om bygdepeng kan göras.

Den utvecklingsgrupp som får bygdepeng åtar sig att bjuda in alla boende och föreningar inom det utpekade området för att gemensamt komma överens om hur bygdepengen bäst kan användas. De åtar sig också att vara kontaktgrupp (med en utsedd kontaktperson) och länk mellan bygden och kommunen, Länsstyrelsen och Region Östergötland. Kontaktpersonen har ansvar att vidarebefordra information som kommer från myndigheterna till övriga i gruppen och i området.