Kommunens krisberedskap
Krisberedskap handlar om samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapsarbetet. Kommunen ska värna om människors liv och hälsa och se till att dess samhällsviktiga funktioner fungerar även under en samhällsstörning.
I begreppet krisberedskap ingår planering för större olyckor, naturkatastrofer och andra oförutsedda händelser samt den akuta eller efterföljande hanteringen av dessa.
Kommunens arbete med krisberedskap gäller för det geografiska området Motala kommun och följer den normala ansvarsfördelningen. Den som ansvarar för en verksamhet i vardagen ska även ha ansvaret under en krissituation. Vid en samhällsstörning finns rutiner för hur den kommunala krisledningen ska arbeta. Kommunen genomför risk- och sårbarhetsanalys och planerar för att hantera oförutsedda händelser inom sitt ansvarsområde.
Kommunen arbetar även med kontinuitetshantering. Kontinuitetshantering handlar om att upprätthålla samhällsviktig verksamhet på lägsta acceptabla nivå vid en samhällsstörning. Varje verksamhet ska ha en plan för hur de ska agera vid t ex ett strömavbrott, kraftig värmebölja, stort personalbortfall eller att leveranser inte kommer som de ska.
Vi följer lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. En extraordinär händelse kan till exempel vara:
- störning i försörjning med vatten
- störning i elförsörjning, IT- och telekommunikationer, radio- och tv-sändningar
- storm, snöoväder eller annan naturhändelse
- allvarlig smitta, utsläpp av farliga ämnen
- massflykt av asyl- och hjälpsökande till kommunen
- hot om våld och terrorism.
- hot, risker, sårbarheter
Samhället och kommunen ska ha god kunskap om de hot, risker och sårbarheter som kan påverka förmågan att fungera. De ska analyseras och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys för varje mandatperiod.
Ansvarsprincipen gäller. Det betyder att den som normalt har ansvar för en verksamhet har detta ansvar också under en kris. Kommunen ska i första hand fungera i sin ordinarie organisation.
För omfattande händelser har Motala kommun en krisledningsorganisation. När det behövs kan verksamheten förstärkas med denna organisation – en krisstab med kriskommunikation och Posom-krisstöd vid behov. Förstärkning kan ske med hela eller delar av funktionerna, beroende på behovet och händelsen.
En krisledningsnämnd med förtroendevalda kan kallas in om händelsen är extraordinär. Kommunen har också ett geografiskt områdesansvar enligt lagen. Det betyder att kommunen ska samverka med andra aktörer inom kommunens område.
Kommunen har ett geografiskt områdesansvar enligt lagen. Kommunen samverkar för samhällets krisberedskap med andra aktörer inom kommunens geografiska område. Samverkan behöver dock vara gränsöverskridande.
Samverkan Östergötland är myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan som sker inom samhällets krisberedskap i Östergötlands län. Samtliga aktörer har antagit en strategi som innehåller en struktur för hur samverkan ska ske både före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser.
Målet är att samverkan ska bidra till större säkerhet, trygghet och hälsa för de som bor, vistas eller verkar i Östergötland. Vid en större olycka eller kris gäller det att resurser används på ett ansvarsfullt sätt och att åtgärderna har största möjliga effekt.
Aktörer i Samverkan Östergötland är:
- länsstyrelsen Östergötland
- länets 13 kommuner
- polismyndigheten Östergötland
- landstinget Östergötland
- räddningstjänsten Östra Götaland
- försvarsmakten Militärregion Syd
- av händelsen berörd aktör.
Kontakt
Servicecenter
Telefon: 0141-22 50 00
E-post: motala.kommun@motala.se