Bruksgräs är till exempel robusta gräsytor i parker, bostadsområden, lekplatser med mera, som möjliggör umgänge, lek, bollspel och övrig vistelse. Gräsmattan ska vara välvårdad och klipps ungefär varannan vecka.

Vid var fjärde klippning trimmas även kanterna mot planteringsytor och fasta hinder som exempelvis bänkar, stolpar och träd.

Högvuxna gräsytor är ytor som inte används så frekvent. Det kan exempelvis vara en större sammanhängande yta längs gång- och cykelvägar. Dessa ytor klipps inte så ofta. Anledningen till det är en prioritering av kommunens medel samt för att främja den biologiska mångfalden. Högvuxna ytor delas in i två kategorier beroende på antalet gånger de klipps.

Högvuxna gräsytor, klipps 1 gång

Det är ytor som kännetecknas av att de är örtrika. De används inte för sociala aktiviteter. Dessa ytor är viktiga för våra pollinatörer. Här kan blommorna vara nektarkällor åt våra insekter under hela säsongen för att sedan hinna fröa av sig och sprida sig i ytan. Ytorna klipps en gång per säsong i augusti. Runt om ytorna kan det förekomma lister som klipps mer frekvent, så kallad randklippning. Detta för att ge ett lite mer vårdat uttryck och ge fri sikt vid vägar och gång- och cykelbanor. Ibland kan även gångar i ytan klippas för att det lättare ska gå att passera ytan utan att behöva gå i högt gräs.

Högvuxna gräsytor, klipps 2 gånger

Dessa ytor är oftast mindre örtrika, används mer socialt, vid evenemang och dylikt. Ytorna klipps två gånger på en säsong, första tillfället någon gång efter midsommar och andra tillfället i augusti. Det kan förekomma randklippning även på dessa ytor.

Ängsmark kännetecknas av en blomrik gräsmark som sköts som en traditionell slåtteräng. Här får blommor och gräs växa och frodas fram till sensommarens slåtter. Ängsytan fungerar som en pollen- och nektarrestaurang för humlor, bin och fjärilar.

Ytorna är inte avsedda att användas annat än tillfälligtvis. Ängsslåtter med uppsamling sker en gång per år, i augusti efter frösättning.

Sidoytor, så som vägrenar och slänter i anslutning till vägar, sköts med liten resursinsats men ska ha ett vårdat utseende. De ska även uppfylla trafiksäkerhet så att det inte blir skymd sikt. För att regnvatten ska kunna rinna av vägen är det också viktigt att vägslänterna hålls i bra i skick, fria från kraftig växtlighet och skräp.

Vägslåttern delas in i två kategorier.

Vägslåtter 1, klipps 1 gång

Dessa ytor klipps en gång per år, i slutet av sommaren, för att gynna den biologiska mångfalden så mycket som möjligt. Klippningen ska vara klar till mitten av september.

Vägslåtter 2, klipps 2 gånger

Ytor som kan innebära siktproblem för trafiken om de blir för vildvuxna, klipps två gånger per år, i början och i slutet av sommaren.

Trimning runt bänkar, stolpar och träd sker efter varje vägslåttertillfälle.