Sotningsverksamheten är uppdelad i två separata uppdrag – sotning och brandskyddskontroll.

Det är kommunerna som enligt lag har ansvar för sotning och brandskyddskontroll av eldstäder. Motala kommun har tecknat avtal med Rovent AB för att utföra arbetet.  Enbart detta företag har rätt att utföra brandskyddskontroller medan sotningen kan utföras av någon annan efter ansökan från fastighetsägaren.

Brandskyddskontroll

Brandskyddskontrollen ska upptäcka fel och brister i anläggningen för att undvika skador till följd av brand. Kontrollen innebär en prövning av att den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

Du som har en eldstad behöver få den kontrollerad regelbundet enligt bestämda frister.

Sotning

Sotning innebär att rengöra eldstaden och rökkanalen från sotpartiklar, som annars kan orsaka brand. Sotning ska ske regelbundet enligt bestämda frister.

Eftersom sotning och brandskyddskontroll enligt lag är uppdelade på separata uppdrag så är det inte säkert att sotning och brandskyddskontroll kan utföras vid samma tillfälle. Det är upp till kommunens entreprenör att avgöra om det är möjligt.

Motala kommun har beslutat om taxa för sotning respektive brandskyddskontroll.

Här hittar du kostnad och information om brandskyddskontroll:

Taxa för rengöring sotning och brandskyddskontroll (PDF, 481 kB)

Lagen ger utrymme för kommunen att låta en fastighetsägare sota själv eller använda annan skorstensfejare än den som kommunen upphandlat för att utföra sotningen. En förutsättning för detta är att sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt.

För att få medgivande från kommunen behöver fastighetsägaren skicka in en ansökan. Ansökan prövas av kommunen innan ett medgivande kan ges.

E-tjänst och blanketter för ansökan

Sotning av annan skorstensfejarmästare – ansökan

Sota själv – ansökan

Det är viktigt att sotning utförs regelbundet för att anläggningen där du eldar inte ska utgöra en brandrisk. Hur ofta du behöver sota beror på vilken typ av anläggning du har, hur ofta den används och vilken typ av bränsle som eldas.

Nedanstående frister är antagna av Motala kommun.

Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor

Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare kan sotning utföras vart tredje år, oavsett vilket bränsleslag som används.

Eldning med fasta bränslen

Exempel på fast bränsle är ved, pellets, spannmål, flis, och halm.

• Konventionella pannor: 3 gånger per år
• Pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande: 2 gånger per år
• Pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet: 1 gång per år

Eldning med flytande bränsle

• Pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kW: 1 gång per år
• Pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och att pannan ej är miljögodkänd samt att märkeffekten uppgår till högst 60 kW: 1 gång per år
• Pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. Panna, rökkanal och eldningsapparat ska utgöra en miljögodkänd enhet och ha en sådan konstruktion som från brandskyddssynpunkt medför en varaktig effektiv förbränning. Märkeffekten får ej överstiga 60 kW: 1 gång vartannat år

Köksspisar, ugnar och liknande

Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas, se nedan.

Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov ska sotning göras enligt följande.

• Eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tungeldningsolja eller annat från  sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle: 6 gånger per år
• Eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle: 1 gång per år

Lokaleldstäder

Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis. Det är alltså en eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd.

Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande:

• Eldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning: 1 gång per år.
• Eldstäder som eldas i mindre omfattning* och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning:  1 gång vart tredje år.
• Eldstaden är belägen i ett fritidshus: 1 gång vart tredje år.

*Eldstäder som eldas i mindre omfattning avses om de eldas i korta eldningscykler någon gång per vecka eller mindre. Sådan eldning övergår normalt inte 500 kg (ca en kubikmeter) normaltorkad ved per år.

Rengöring av imkanaler i restauranger eller andra större kök

En imkanal är en frånluftskanal från ett utrymme för matlagning eller uppvärmning av mat i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Även de delar som hör till kanalen, såsom fläkt, avskiljare och spjäll, ingår.

Sotning ska ske tre gånger per år. I fråga om imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet ska sotning ske en gång per år.

Nedanstående frister för brandskyddskontroll gäller i hela Sverige. De är satta av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

De anger hur ofta brandskyddskontroll ska utföras av den entreprenör som kommunen har avtal med.

Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor

• Eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja: vart tredje år

Kontroll vart sjätte år är tillräckligt i följande fall:

• Eldning med pellets i helautomatisk, standardiserad anläggning som är speciellt konstruerad för eldning med pellets
• Eldning sker i mycket begränsad omfattning
• Pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av personal med driftingenjörsutbildning eller av annan kvalificerad driftledare
• Eldning med annat bränsle

Köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder

• Eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja: vart tredje år
• Eldningen med annat bränsle: vart sjätte år
• Eldning för ett enskilt hushålls behov och eldstaden inte är den primära källan för matlagning: vart sjätte år
• Eldstaden är belägen i ett fritidshus: vart sjätte år

Lokaleldstäder

Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis. Det är alltså en eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd.

• Eldning i lokaleldstäder med fasta bränslen: vart tredje år
• Eldstäder som används i mindre omfattning eller i fritidshus: vart sjätte år
• Eldstäder som eldas uteslutande med gas: vart sjätte år
• Eldstäder som eldas med pellets i anläggning som är helautomatisk och speciellt konstruerad för eldning med pellets: vart sjätte år

Imkanaler i restauranger och storkök

Imkanalerna ska kontrolleras vartannat år om de finns i ett kök där matlagning sker i större omfattning än i ett vanligt enskilt hushåll.

Undantag i enskilda fall

En anläggning som inte längre är i bruk behöver inte kontrolleras enligt kontrollfristen. Innan en sådan anläggning åter tas i bruk ska dock kontroll göras.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan förlänga fristen i ett enskilt fall om det finns synnerliga skäl. Kommunen eller fastighetsägaren kan ansöka om det. Till ansökan måste ett yttrande från samhällsbyggnadsnämnden bifogas.

Om du har installerat en ny eller ändrat/bytt ut en befintlig eldstad behöver du skicka besiktningsprotokollet från installationen till kommunens entreprenör för att eldstaden ska införas i registret för sotning och brandskyddskontroll.