Sjöar och vattendrag
Hitta sjöar och vattendrag
I Naturkartan kan du hitta fina utflyktsmål vid sjön.
Inom Motala kommun finns tre större avrinningsområden:
- Motala ströms huvudfåra
- Svartån
- Finspångsån
Att till exempel förändra vattnets djup eller läge, att avvattna mark, leda bort grundvatten eller öka grundvattenmängden på olika sätt kallas för vattenverksamhet. Detta kräver antingen tillstånd från mark- och miljödomstolen eller en anmälan till länsstyrelsen. För vattenverksamheter där det är helt uppenbart att de inte skadar vare sig allmänna eller enskilda intressen krävs det varken anmälan eller tillstånd. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenverksamhet.
De kontrollerar att de som fått tillstånd följer det och ingriper när någon gör något olagligt i vattenmiljön. Vänd dig till länsstyrelsen om du har frågor om tillstånd för vattenverksamhet.
Vattnet följer inga kommungränser. Vilken väg vattnet tar beror på naturen och landskapet. Därför krävs det samverkan över gränserna för att lyckas med arbetet med att förbättra vårt vatten. Alla EU:s medlemsländer har förbundit sig att arbeta mot att uppnå en god vattenstatus i alla vattenförekomster. Det innefattar både ytvatten (hav, sjöar och vattendrag) och grundvatten.
Vattenpest är en vattenväxt som ställer till stora problem i våra svenska vatten och finns i bland annat Boren, Norrbysjön, Ljungsjön och Roxen. Den är helt ofarlig för människor och husdjur.
Några problem med vattenpesten
- Båttrafiken får svårt vid slussning i Göta kanal.
- Fiskeredskap fastnar i den täta växtmassan.
- Bad- och friluftsliv påverkas när stora mängder döda växter flyter upp på stränderna.
- Galler i vattenkraftstationer täpps igen.
- Påverkan på vattenflöden i mindre vattendrag.
- Den biologiska mångfalden påverkas när solljuset hindras från att tränga ner i vattnet.
- Övergödning och syrebrist kan öka.
Så här kan du hjälpa till
- Kontrollera och rensa din båt innan den flyttas mellan sjöar.
- Torka utrusning som dykardräkter, badkläder och fiskeredskap innan du flyttar dem till ett nytt vatten.
- Töm aldrig ut akvarie- eller dammvatten i naturen.
- Flytta inte växter och djur mellan sjöar.
- Var försiktig vid hantering av vattenpesten och lämna växtmaterial till förbränning på återvinningscentral. Kompostera endast i undantagsfall.
Under sommaren händer det att vi får frågor eller uppgifter om att det finns “vattenloppor” vid någon badplats. Badgäster, ofta barn, har då fått utslag och klåda efter att ha badat.
Badklåda orsakas av fågelparasiter som kan finnas i vattnet vid vissa badstränder. Parasiterna heter cerkarier, men kallas också för vattenloppor.
Parasiterna kan ta sig in i huden och orsaka kliande utslag. Klådan brukar försvinna av sig själv inom en vecka. Parasiterna är så små att de inte syns. De dör när de har trängt in någon millimeter i huden.
De allra flesta som får badklåda behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Läs mer
Vatteninformationssystem Sverige (VISS)
VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Där finns kartor över och information om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.
Vätternvårdsförbundet
Vätternvårdsförbundet verkar för att påverka samhällsplaneringen för Vätterns bästa, att driva projekt som gynnar sjön samt sprida information om Vättern. Läs mer om Vättern och förbundets verksamhet på deras webbplats.
Vätternliv.se
Vätternliv är en kunskapsportal om sjön Vättern, dess ekosystem, miljötillstånd och utmaningar.
Vatten och avlopp
På sidorna om Vatten och avlopp kan du läsa om hur vi renar det vatten som släpps tillbaka ut i naturen. Du får också information om hur du kan hjälpa till genom att inte spola ner fel saker i toaletten eller använda för mycket rengöringsmedel.