Trivsamt område för boende och verksamheter

Detaljplanen för Norra Bråstorp etapp 3 har vunnit laga kraft. Planområdet ligger i Bråstorp i Motala tätort, cirka 4 kilometer från Motala centrum och består av en yta på cirka 56 hektar. Området avgränsas av natur i norr, nordväst och öster, samt befintlig bebyggelse i Bråstorp i söder och väster.

Detaljplanen ger möjlighet till upp emot 2 200 nya bostäder i form av blandad bebyggelse i form av villor, parhus, radhus, kedjehus och flerbostadshus.

Förutom bostäder ger detaljplanen möjlighet till offentlig service som exempelvis skola och förskola, och vård. Detaljplanen ger även förutsättningar för att stärka Hökartorget som mötesplats och göra det mer trivsamt, tillgängligt och tryggt.

Genomförandet av detaljplanen kommer ske över långt tid och i etapper. Det är fortfarande mycket som ska falla på plats innan någon byggnation kan påbörjas.

Planområdet för Norra Bråstorp etapp 3 består av fastigheterna Bråstorp 1:50 och Bråstorp 1:8. Båda fastigheterna ägs av Motala kommun och överensstämmer med översiktsplanen, områdesplanen och detaljplaneprogrammen.

Norra Bråstorp etapp 3

Det aktuella planområdet ligger i nordvästra delen av Motala tätort öster om riksväg 50. Den nya detaljplanen möjliggör en blandad bostadsbebyggelse i form av tomter för villor, parhus, kedjehus, radhus samt förskola, skola och vård.

Detaljplanen är en del i att säkerställa tillgången på småhustomter som efterfrågas i kommunen.

Planen rymmer drygt 90 villatomter och inom flera områden finns möjlighet att ersätta villatomter med tätare bostadsbebyggelse i form av rad-, par- och kedjehus.

Miljöteknisk markundersökning

Som en del i detaljplanearbetet för norra Bråstorp etapp 2 gav Motala kommun Sweco i uppdrag att genomföra en kompletterande miljöteknisk markundersökning.

Syftet var att undersöka spridningen av PFAS i grund- och ytvatten. Detta med anledning av att räddningstjänsten använt brandskum, innehållande PFAS-ämnen, inom övningsområdet nära detaljplaneområdet.

Resultatet visade höga halter av PFAS vid räddningstjänstens övningsområde i Smedsby och i ett begränsat naturområde utanför övningsområdet.

I övrig naturmark finns halter i ytvattnet i diken, varav ett med hög halt. I området för bostäder i ny detaljplan finns inga uppmätta halter.

Föroreningarna var väntade i och med att det strax utanför detaljplaneområdet finns en brandövningsplats. De uppmätta halterna i ytvatten och dike gör att ytterligare undersökningar och åtgärder behövs göras.

Detaljplanearbetet är pausat i väntan på marksaneringsarbetet.

Läs mer och ta del av detaljplanehandlingar för norra Bråstorp etapp 2:

Norra Bråstorp etapp 2

Kommunen påbörjade under hösten 2022 ett projekt med syfte att sanera både brandövningsplatsen och naturområdet utanför övningsplatsen.

Under 2023 har ytterligare provtagningar genomförts för att få underlag till kommande saneringsåtgärder. De senaste undersökningarna har resulterat i att kommunen har utvärderat olika åtgärdsmetoder och beslutat sig för att använda sig av en åtgärdsmetod kallad inneslutning med barriärsteknik.

Metoden inneslutning med barriärsteknik innebär kortfattat att man sprutar ner en aktivt kol-lösning i marken som agerar filter för grundvattnet. Innan denna metod kan sättas in krävs mer detaljerade undersökningar för få åtgärden att fungera optimalt. Denna undersökning kommer påbörjas under 2024. Syftet med åtgärdsmetoden är att minska halterna av PFAS så mycket som möjligt och på så sätt minska mängden PFAS som rinner vidare ut i Vättern.

Ingen fara att vistas i området

Det är ingen fara att vistas i området i Norra Bråstorp. Att vara där medför ingen direkt exponering av PFAS. Eftersom PFAS-ämnen finns i förhöjda halter i de båda dikena ska man dock undvika att dricka eller få i sig av dikesvattnet.

Ingen påverkan på dricksvattnet

Då området har kommunal anslutning av dricksvatten påverkas inte dricksvattnet. Prover på det kommunala dricksvattnet visar ingen PFAS-påverkan från brandövningsplatsen.

Halterna både innan och efter vattenverket ligger långt under gränsen för när Livsmedelsverkets rekommenderar åtgärder.

Läs mer om PFAS på livsmedelsverkets webbplats:

Livsmedelsverket PFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser

Läs mer om PFAS i kommunalt dricksvatten:

PFAS i kommunalt dricksvatten

PFAS är ett samlingsnamn för en särskild grupp på mer än 4000 ämnen. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och har tillverkats sedan 1950-talet. De finns inte naturligt i miljön.

PFAS används eftersom de har eftertraktade tekniska egenskaper. Exempelvis är de fett-, smuts- och vattenavvisande.

PFAS används i en mängd olika produkter som exempelvis i vissa impregneringsmedel i textilier, läder och pappersförpackningar, skidvallor, Goretex-produkter, kosmetika. Det mest kända användningsområdet i Sverige är brandskum. Räddningstjänsten använder dock inte längre släckningsmedel med PFAS.

Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS-ämnen kan ha skadliga effekter, både på människa och miljö.

Mycket forskning pågår och det är ännu oklart hur farliga många av ämnena är. PFAS-ämnena är inte farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

För att veta hur PFAS kan påverka människor och natur på lång sikt så behövs mer forskning. För många PFAS-ämnen saknas ännu tillräcklig kunskap om deras effekter på hälsan, men det finns starka skäl att anta att alla PFAS-ämnen kan påverka hälsan.

PFAS-ämnen inte är farliga att få i sig vid enstaka tillfällen. Det är en exponering av höga halter över längre tid, framför allt via mat och dricksvatten, som bör begränsas.

Läs mer om PFAS på livsmedelsverkets webbplats:

Livsmedelsverket PFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser