Kvalitet och utveckling inom förskolan
Genom lust och nyfikenhet lär vi för livet
Motala kommun skapar en kvalitativ förskola – kanske världens bästa! En öppen, stolt och nyskapande förskola för barn, vårdnadshavare och pedagoger. Vi anser att förskolan är en av samhällets viktigaste arenor där framtiden skapas.
Vår utbildningsidé ska stärka likvärdighet inom och mellan förskolor samt tydliggöra förskolans uppdrag.
Utbildningsidén vilar på nationella styrdokument som Skollagen, Läroplan för förskolan (LPFÖ 18) och FN:s barnkonvention samt forskning kring barns lärande och utveckling.
Utbildningen ger barnen kompetenser för att möta framtiden. Viktiga kompetenser och förmågor att utveckla i förskolan är:
- Språk och kommunikation
- Kreativitet och problemlösning
- Empati och samspel
- Kritiskt tänkande
Förskolan i Motala verkar för hållbar utveckling, både vad det gäller lärande, sociala relationer, vårt samhälle och miljö. Detta för att ge barnen framtidstro och hopp.
Utbildningen har utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig.
Förskolan speglar de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, barnets rätt till delaktighet och inflytande, dessutom ska de ges kännedom om sina rättigheter. Vi ser barn som egna personer med rätt att bli omtyckta, sedda, inkluderade, respekterade.
Alla barn är kompetenta med en nyfikenhet och lust att lära, och möts upp med nyfikenhet och lyhördhet. Alla barn har rätt att få utveckla sina förmågor och intressen utifrån sin egen person.
Relationer och samspel med barnen är den viktigaste kvalitetsindikatorn i förskolan.
Förskolan erbjuder tillsvidareanställda grundutbildning i vägledande samspel, ICDP (International Child Development Programme). För att ytterligare stärka bemötande och förståelse ges utbildning i neuropsykiatriska funktionsvariationer, NPF.
Det vardagliga samspelet är grunden till barnets utveckling av självkänsla, medkänsla och social kompetens. I samspelet får barnet vägledning i sin utveckling vilket kräver lyhörda och relationskompetenta vuxna. I den mindre gruppen är det lättare för barn att skapa relationer och anknytning till viktiga vuxna.
Förskolorna organiserar, utifrån dess olika förutsättningar, undervisningen i mindre grupper under en större del av dagen. Pedagogik och organisation hör ihop.
I den mindre gruppen får det enskilda barnet större möjlighet att utforska, samtala, utveckla språket och reflektera kring det lärande som pågår. Lärandet ska vara meningsfullt, finnas i ett sammanhang och bygga på barnets intressen tillsammans med en medforskande förskollärare och barnskötare.
Undervisningen i förskolan ska fokusera på lärandet genom att skapa engagemang och delaktighet genom ett tematiskt arbetssätt. Alla barn har rätt till en professionell förskollärare som bedriver en god undervisning i en stimulerande miljö.
Förskolan stärker barnens lekkompetens och ska ha en central plats i förskolan. Alla barn ska ges möjlighet att delta i lek som de själva eller någon annan initierat till. Det ställer krav på att samtliga i arbetslaget är aktiva för att främja och stärka lekkompetens samt leda och utvecklar leken.
Det som sker i leken ska kopplas ihop med undervisning och förskolans målområden. I leken utvecklas fantasi och föreställningsförmåga samt samspel. Det ges möjlighet att möta olika sätt att leka och tänka, mötas i olika kulturer samt träna social kompetens. I leken tränar och imiterar barn kunskaper de inte ännu behärskar vilket är en viktig del i deras lärande och färdighetsträning.
Barns rätt att leka får ytterligare tyngd genom Barnkonventionen §31 – barns rätt till lek, vila och fritid.
Barn leker inte för att förbereda sig för livet, för barn är leken livet.
Miljö och material ska vara tillgängligt för alla barn. Det som erbjuds ska vara tydligt, inspirerande och utmanande. Det ska bidra till många möten och stimulera till lärande.
Miljön ska ses som föränderlig för att kunna möta den specifika gruppens behov. En experimentell och utforskande miljö stödjer barns lust att lära och skapar rika möjligheter till spontan och planerad undervisning såväl inne- som utemiljö.
Den fysiska miljöns utformning ska ge stöd till barns olika behov vid inlärning. Förskolepersonalens förhållningssätt tillsammans med den fysiska miljön, bildar en god lärmiljö.
Digital kompetens är en del av förskolans utbildning med syfte att stimulera utveckling och lärande. Digital kompetens behövs för barnens framtida samhällsengagemang.
Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer. Detta sker både digitalt och analogt.
Vi ser barnen som producenter och inte enbart konsumenter i den digitala världen samtidigt som vi utmanar barnen i ett källkritiskt förhållningssätt.
Vår utbildning har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete där utbildningens stegförflyttningar följs mot högre måluppfyllelse. Bildningsförvaltningen genomsyras av ett gemensamt arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund.
I utbildningen ska dokumentationen följa barns lärande, undervisningens kvalitet samt hur undervisningen möter barns intressen och kunskapsinhämtning. Utbildningen ska tillse att barn får möjlighet att följa sina egna lärprocesser.
För att ge förutsättningar finns en tydlig organisation och riktlinjer för pedagogisk utvecklingstid för pedagogiska utvecklingsledare, förskollärare och arbetslag.