Nytt team för stärkt stöd till människor som utsätts för våld

Team våld i nära relation: Maud Edler, Helena Isaksson, Anna Widéen, Julia Lindström, Åsa Skill, Åse Enblom Adolphi, Petra Ingvarsson, Mats Greiff samt Kim Göransson.

Nu kraftsamlar Motala kommuns socialförvaltning i arbetet med att stötta människor som utsätts för våld.
Nystartade Team våld i nära relation erbjuder ett brett stöd till barn, unga och vuxna. Även våldsutövare kan få hjälp av teamet.

I Team våld i nära relation ingår medarbetare från olika delar av socialförvaltningen. De bidrar med såväl olika kompetenser som breda nätverk.

Enhetschef Anna Widéen betonar vikten av att det ska vara enkelt att komma i kontakt med teamet. På så vis kan de snabbt påbörja en insats.

– Det ska vara en låg tröskel in till oss och så tar vi det därifrån. Det ska vara tydligt vad vi kan erbjuda. Nyckeln är kunskap och bemötande, säger hon.

Det övergripande målet med kraftsamlingen är att den drabbade skyddas från fortsatt våld eller andra övergrepp. Det ska leda till en förbättrad livssituation och ett självständigt liv fritt från våld och förtryck.

Teamet använder den norske psykoterapeuten Per Isdals definition av våld:

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den personen till att göra något mot sin vilja eller att sluta göra något den vill.”

– Det handlar om mänskliga rättigheter, om att få leva i fred, säger Helena Isaksson.

Helhetsgrepp för bättre stöttning

Satsningen bygger på ett stort utbyte av erfarenheter och kollegialt lärande.

– Det känns bra att vi blir fler kollegor som tillsammans jobbar mot samma mål. Det är viktigt att fler tar helhetsgreppet med våldsutsatta, barn och våldsutövare, säger Åse Enblom Adolphi.

Det är inte bara teamet som samverkar. Erfarenhetsutbyte och samarbete ska ske i olika delar av socialförvaltningens verksamheter.

– Samverkan med socialkontoret är viktig eftersom de ofta är först i ledet, den första kontakten, när någon behöver stöd, säger Mats Greiff.

Barnkonventionen som utgångspunkt

Att hjälpa barn som lever i våldsmiljöer har hög prioritet liksom att fånga upp situationen tidigt.

– Det är viktigt att bli sedd som barn. Vi har både individuella kontakter och gruppverksamhet enligt en modell som heter Utväg Skaraborg. Ambitionen är att jobba förebyggande, säger Helena Isaksson.

­– Sedan årsskiftet är Barnkonventionen svensk lag och det är utifrån den vi kraftsamlar, tillägger Maud Edler.

En kvinnogrupp har precis startats. Målet är att få igång parallella föräldra- och barngrupper.

Samtal med våldsutövare

Teamet vill också nå de personer som utövar våld i en relation. Personer som utsätter sin partner för våld finns i alla samhällsskikt och teamet välkomnar både män, kvinnor och ickebinära.

– Vi vill bli bättre på att fånga upp förövarna. Bemötandet och att vi kan vända perspektivet är viktigt. Då kan vi fånga upp dem tidigare, säger Petra Ingvarsson.

– Många våldsutsatta som vi träffar är måna om att partnern kan få hjälp. Det upplevs som lättare att lämna relationen om den utsatta vet att förövaren får stöd, säger Maud Edler.

Teamet erbjuder våldsutövare individuella samtal. Samtalen är inspirerade av metoden Icke-våldsgrupp för män. Syftet är att ge kunskap om våld och våldets konsekvenser och att motivera till förändring.

– Vi har samtalsserier om tre träffar med våldsutövare. Vi vill motivera dem att gå vidare. Är förövaren man kan han slussas vidare till Verksamheten våld i nära relation i Linköpings kommun, som vi samarbetar med, säger Mats Greiff.

Vill du komma i kontakt med Team våld i nära relation hittar du mer information på hemsidan.