Familjer erbjuds behandling för att förhindra våld

Publicerad: 30 april, 2019 kl 11:40

tre kvinnor

Josefin Carlsson, Maria Sjöström och Kim Engström är certifierade i KIBB. Det är en behandlingsmetod för familjer där de förekommit eller riskerar att förekomma våld. Fotograf: Sussie Slotter

Familjer där våld förekommit eller det finns risk för våld kan nu få stöd och behandling på hemmaplan.
En grupp behandlingssekreterare är certifierade i KIBB, kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel.

Motala kommuns sociala resursverksamhet, Team barn och ungdom, erbjuder olika typer av stöd. Stödet har nu utökats med en specialbehandling för familjer där fysiskt eller psykiskt våld förekommit eller riskerar att förekomma. Tidigare var familjerna hänvisade till Barnahus i Linköping.

KIBB, kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel, är en specialiserad form av behandling för barn som blivit traumatiserade inom familjen. I Motala kommun är det behandlingssekreterarna Josefin Carlsson, Kim Engström och Maria Sjöström som är certifierade för att möta och behandla dessa familjer.

– Vi är certifierade efter en sexmånadersutbildning. Där varvade vi teori med praktik och har utgått från familjer vi jobbar med, säger Maria Sjöström.

– Vi behandlar förebyggande så att familjerna kan undvika framtida konflikter, säger Josefin Carlsson.

Anpassad behandling

Kim Engström betonar att de arbetar efter de behov som finns i det aktuella fallet:

– Behandlingen anpassas efter den enskilda familjens förutsättningar.

KIBB är tidsbegränsad till ungefär en termin, med 16-20 träffar. Den primära målgruppen är barn mellan 5 och 12 år. Hela familjen behandlas och det sker enskilt och med barn och föräldrar tillsammans.

Det är socialkontoret som genomför den första kartläggningen av familjen och bedömer om KIBB kan bli aktuellt. Efter det får resursteamet ett uppdrag.

– Vi upplever att föräldrarna är hjälpsökande och att de själva känner att de har hamnat i en situation som inte är hållbar, säger Maria Sjöström.

Familjen får öva

Effektivt och tydligt fokus vid varje träff är kärnan i behandlingen. Utgångspunkten är en manual där behandlingen sker i olika steg. Barn och föräldrar ges möjlighet att öva nya färdigheter.

– Mot slutet av behandlingen är metoden väl inarbetad hos hela familjen. Vi genomför en trygghetsplanering, där familjen vet hur alla ska agera om det uppstår en otrygg situation, säger Josefin Carlsson.

Stöd efter förhör

Förutom KIBB kan familjeteamet numera även erbjuda så kallat Efter barnförhöret-stöd. Om ett barn blivit utsatt för våld genomför polisen förhör av såväl barnet som föräldrarna. Det görs på neutral plats, på Barnahus i Linköping.

Tidigare fanns det ett glapp mellan förhöret och familjens första möte efter det. Genom en arbetsmodell med krisstöd och hembesök kan glappet överbryggas.

– De flesta barn bedöms kunna åka hem och för att det ska fungera måste de få stöd. Vi pratar med barn och föräldrar separat. De får krisstöd och förbereds på återföreningen i hemmet, säger Kim Engström.

– Vi följer upp med samtal eller besök och det kan ske redan samma dag som förhöret hålls, tillägger Maria Sjöström.

Efter det uppföljande samtalet erbjuds familjen KIBB.

Barnet i centrum

Teamet konstaterar att såväl KIBB som stöd efter barnförhör finns av samma anledning: För att barnet ska bli lyssnat på. Barnet och barnets upplevelser lyfts fram och för att behandlingen ska vara framgångsrik måste föräldrarna ta sitt ansvar.

– De måste bekräfta barnet och barnets upplevelser, i alla fall till viss del, säger Maria Sjöström.

– Barnen blir trygga om de vet att det finns hjälp att få. I behandlingen arbetar vi mycket med att stärka barnet, säger Kim Engström.

– Barnen glöms inte bort. Vi har tydligt barnfokus, betonar enhetschef Carina Andersson.