De forskar fram bästa metoden

Publicerad: 2 juli, 2018 kl 08:14

Två kvinnor som sitter utomhus på en stor stubbe.

Behandlingssekreterarna Anneli Ceric och Therese Österberg behövde ett verktyg för att förbättra bemötandet mot klienter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De gjorde slag i saken och fixade det själva. Manualen de tagit fram grundar sig i gedigen forskning. Fotograf: Jessica Henulin

Vad är bästa sättet att bemöta en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Behandlingssekreterarna Anneli Ceric och Therese Österberg har utvecklat en metod som de hoppas ska skapa bättre möten och ökad delaktighet.

Behandlingssekreterarna Anneli Ceric på stödboendet Redaren och Therese Österberg på LSS-boendet Kråkrisvägen har många års erfarenhet av att jobba med personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, exempelvis autismspektrumtillstånd, ADHD eller Asperger. Dessa personer har ofta en hel del informationsöverföring med yrkespersoner från olika instanser, men det är inte alltid som mötet blir bra.

– Mötessituationen kan vara laddad för dessa personer. De blir lätt oroliga om de inte vet vad mötet ska handla om. Om det är mycket störningsmoment, exempelvis mycket människor eller något störande ljud, kan de lätt tappa fokus och uppfattar inte vad som sägs på mötet, berättar Anneli Ceric.

Gärna lite fyrkantigt

Hon har tillsammans med kollegan Therese Österberg ägnat drygt två år åt att i samarbete med FoU-centrum vid Linköpings universitet forska på hur yrkespersoner bäst ska bemöta människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

De har tittat på dels hur en informationssituation ska kännas tryggare för individen, men också hur man som professionell säkerställer att viktig information går fram.

– Det är bra att vara kort och koncis, hålla det som man vill förmedla i punktform. Det kan gärna bli lite fyrkantigt, säger Anneli Ceric.

Användbart verktyg i vardagen

De har sammanställt en enkel manual som riktar sig mot professionella som jobbar med målgruppen. Det finns också en mall som fylls i under mötet, för att båda parter ska vara överens om vad man kommit fram till och vad som händer härnäst.

– Den ska nu prövas av olika aktörer som får lämna sina synpunkter, för att den verkligen ska vara evidensbaserad. Tanken är att den ska bli ett användbart verktyg för dem i vardagen, säger Therese Österberg.

De upplever båda två att ett sådant har saknats och att de hade haft nytta av det i sin egen yrkesroll.

– Vi vet ju att det är bra med skriftlig information, men det är lätt att tänka att det blir ett merjobb. Men det blir mer effektivt för både klienter och personal att jobba på det här sättet, eftersom man undviker missförstånd och risken för att man behöver ha fler möten bara för att informationen inte gått fram, säger Therese Österberg.


Varje dag hittar vi lösningar som fungerar och låter dem bli en del av våra rutiner.

Månadens goda exempel är till för att lyfta dessa idéer så att de kommer till användning för oss alla.