Internationell samverkan i praktiken

Det finns en mängd olika fonder och program inom EU från vilka regioner, landsting, kommuner, organisationer och företag kan ansöka om medel.

Struktur- och investeringsfonderna är geografiskt bestämda och syftar till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU medan sektorsprogrammen möjliggör samverkan inom hela EU på olika teman. Kommunens förvaltningar deltar i flera olika projektsamarbeten med ekonomiskt stöd från ovanstående fonder. Några av dessa är:

Insure

Motala kommun är delaktig i projektet INSURE (Innovative Sustainable Remediation) med Länsstyrelsen Östergötland som projektledare. Projektet har beviljats medel, 304 458 euro, från EU- programmet Central Baltic. INSURE kommer att arbeta för att minska utsläppen av giftiga ämnen från förorenade områden.

Internationellt utbyte i skolan

Skolan är en viktig arena för internationell samverkan, inte minst för att stärka den europeiska identiteten bland barn och unga. Gymnasieskolan har en skolambassadör för EU som inspirerar och stöttar kollegor på skolan i arbetet med att undervisa om EU och Europa. Målsättningen är att vi ska få fler skolambassadörer i skolan – två inom gymnasieskolan och två inom högstadiet. Nykyrka skola är av bildningsnämnden utsedd till en skola med internationell profil. Det började med en EU-ansökan om medel för utbyte med en skola i Busseto, Italien, och har fortsatt med bland annat utländska lärarstudenter i samarbete med Linköpings universitet och andra universitet i Europa. Eleverna är i hög grad delaktiga i det internationella utbytet vilket medfört förbättrade språkkunskaper och kunskap om andra kulturer.

Vänorter

Motala kommun har tre vänorter; Eigersund i Norge, Hyvinge i Finland, och Daugavpils i Lettland men idag endast utbyte med Hyvinge och Daugavpils. Vänortssamarbetet med Eigersund har successivt trappats ner och är idag vilande. Vänortsrelationen med Korsör i Danmark upphörde i samband med en större kommunsammanslagning i Danmark 2007. Vänortskontakter upprättades efter andra världskriget för att värna om och stärka den nordiska samhörigheten men har de senaste decennierna ändrat karaktär och genomgått stora förändringar.

Ökade internationella kontakter genom EU och mer av strategiska utvecklingssatsningar har gjort att vänortsutbytet fått lämna plats för projekt och resultatinriktat internationellt samarbete. I många kommuner har vänortssamarbeten helt avbrutits eller somnat in i brist på intresse från ömse håll enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting – SKL.

  • Hjälpte informationen på den här sidan dig?
  • Ja   Nej