Frågor och svar

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Vårt socialkontor har öppet helgfria vardagar. Du kan nå socialtjänsten via telefon, besök eller via e-post.

Öppettider och telefontider

Måndagar: 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och torsdag: 9.30 – 16.30
Fredag: telefontid 9.30 – 15.30
Receptionen stänger 15.00 på fredagar.
Lunchstängt: samtliga dagar 12.00 – 13.15

Kontaktuppgifter

Socialkontoret
Telefon: 0141-22 53 00
E-post: socialkontoret@motala.se.

Besöksadress och postadress:
Socialkontoret
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Vi vill att du kommer förberedd och har med dina inkomstuppgifter, löpande fakturor och alla skulduppgifter.

Använd gärna vår brevmall (PDF, 105 kB) för att kontakta de du är skyldig pengar.

Vi börjar med att se till att dina pengar räcker till det nödvändiga. Sedan räknar vi på olika alternativ för att lösa dina skulder. Detta kan vi hjälpa dig med vid flera besök. Det kan också bli aktuellt att ansöka om skuldsanering hos Kronofogden.

Är du i en situation där du har stora skulder som du har mycket svårt att betala kan skuldsanering vara ett möjligt alternativ. Du ansöker om skuldsanering hos Kronofogden på en särskild blankett. Skuldsanering betyder att du får en plan för hur dina räkningar ska betalas. Du lever på existensminimum, vanligtvis i fem år, tills skulden är betald.

Kommunens budget- och skuldrådgivare kan hjälpa till med ansökan till en skuldsanering. Du kan också få hjälp med omprövning och överklagan av beslut om skuldsanering.

Information om skulder och skuldsaneringslagen hittar du på Kronofogdens webbplats.

Om du upptäcker en vattenläcka, ett stopp i avloppet eller en annan akut situation som är farlig för människors liv, hälsa eller egendom är vi tacksamma om du anmäler det.

Kundcenter, med telefonnummer 0141-22 51 51, har öppet vardagar 7.30-16.00. De nås även på e-post kundcenter@motala.se. Utanför dessa tider kan du vid akuta situationer ringa SOS Alarm på 011-14 96 40.

Aktuella händelser/nyheter publiceras här på webben.

I app Motala kommuns app för vatten och avfall kan du exempelvis se nästa gång det är soptömning, när återvinningscentralerna har öppet och få information om hur du sorterar ditt avfall. Du kan också få aviseringar om när din soptunna ska tömmas, inklusive trädgårdstunnan om du har en sådan.

Länk till appen

Vill du hyra eller köpa bostad eller bygga nytt? Det finns flera alternativ att välja på vare sig du söker hyresrätt eller bostadsrätt, lägenhet, villa eller hus. Läs mer om att hitta bostad.

Folkets park i Marieberg är nu stängd.

Kommunen har inte ansvar för att leverera vatten till fastigheter med egen dricksvattenkälla utanför verksamhetsområdet för kommunalt dricksvatten. Vi rekommenderar att du kontaktar en transportfirma (exempelvis GDL) som kommer ut och fyller på brunnen. Det finns dock tyvärr ingen garanti för att vattnet stannar kvar i brunnen en längre period.

Vi kan hjälpa till med nödvatten, om ni har sådan vattenbrist att det inte räcker till hushållets basbehov. Det innebär tre-fem liter per person och dygn. Kontakta kundservice@motala.se för mer information om detta.

För att undvika att brunnen sinar i framtiden kan du undersöka om det är möjligt att djupborra en brunn. Det är inte lämpligt på alla ställen, eftersom man också kan stöta på vatten med sämre kvalitet. För att få vägledning i hur du går till väga, sök information hos Livsmedelsverket eller Svenskt brunnsarkiv.

Har du trångt under diskbänken kan du samla alla förpackningar i samma behållare och sortera på plats.

Logga in på Mina sidor så kan du se när sopbilen tömmer din soptunna nästa gång. Du kan även se dina abonnemang, din historik och göra ändringar. På fakturan för vatten och avfall hittar du ditt kundnummer för att kunna logga in. Du kan också logga in med bank-id.

Du kan också se datum för sophämtning i appen för Vatten och avfall. Där kan du få aviseringar inför att vi ska komma och tömma din soptunna. Här hittar du information om hur du laddar ner appen.

Läs mer om sophämtning.

I Motala kommun sköts bostadsförmedling av varje hyresvärd. Läs mer om att hitta bostad här.

I Motala kommun finns många hyresvärdar och mäklare som erbjuder lägenheter att hyra eller köpa. Läs mer om att hitta bostad här.

Häckar som växer ut i gatan gör att vi inte kan asfaltera hela vägytan. De gör också att snöplogen och sopbilen har svårare att komma fram och på vissa ställen kanske inte bilar kan mötas. Höga häckar och träd kan skymma gatlamporna så att de inte kan lysa upp gatan ordentligt. Har du en häck intill en trottoar, som växer ut över gångbanan, tvingar du gående att ge sig ut bland bilarna.

Det är alltså en fråga om trafiksäkerhet.

Läs mer om häckar och buskage.

Vi vill gärna ha din hjälp med att förbättra vår verksamhet. Lämna förslag, klagomål, beröm, felanmälan eller ställ frågor. Surfar du i mobilen finns appen: Fel- och synpunkt Motala kommun.

Vill du ha kontakt med socialkontoret kan du ringa, maila eller skicka brev. Olika handläggare kan vara tillgängliga vid olika tider.

Oavsett om du behöver stöd som familj, ensamstående förälder, anhörig eller enskild person får du hjälp via växeln. De hjälper de dig att få kontakt med rätt person. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt.

Socialkontoret

Telefon växeln: 0141-22 53 00

E-post: socialkontoret@motala.se

Besöksadress: Drottninggatan 5, 591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Läs mer

Försörjningsstödet består av dels riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien.

På Socialstyrelsens webbplats kan du få svar på frågor om försörjningsstöd. Där kan du också göra en förenklad provberäkning av försörjningsstöd för att få reda på om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.

Ekonomisk problem kan handla om att barn eller ungdomar får leva och växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser. Det kan innebära att ens familj knappt har pengar som räcker till viktiga saker som mat, hyra, el och kläder.

Det kan också innebära att man klarar att täcka det allra nödvändigaste behoven, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som gör att man känner sig utsatt ekonomiskt.

Kontakter och länkar

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Vårt socialkontor har öppet helgfria vardagar. Du kan nå socialtjänsten via telefon, besök eller via e-post.

Öppettider och telefontider

Måndagar: 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och torsdag: 9.30 – 16.30
Fredag: telefontid 9.30 – 15.30
Receptionen stänger 15.00 på fredagar.
Lunchstängt: samtliga dagar 12.00 – 13.15

Kontaktuppgifter

Socialkontoret
Telefon: 0141-22 53 00
E-post: socialkontoret@motala.se.

Besöksadress och postadress:
Socialkontoret
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Du får ett beslut om ekonomiskt bistånd (socialbidrag) inom 10 arbetsdagar räknat från dagen din ansökan är fullständig.

Om du är i en akut ekonomisk situation erbjuds du besök och personlig kontakt med socialsekreterare samma dag. Du når oss i ekonomimottagningen via växeln på 0141-22 50 00.

Ja, du kan få ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) om du uppfyller alla följande punkter:

Du har börjat söka arbete i god tid innan sommarlovet; tidigt på terminen.
Du kan skriftligt redovisa vilka arbeten du sökt med datum, arbetsgivare, var du hittat jobbet, hur du sökt (skriftligt/ muntligt) och hur det gått.
Du har studerat under föregående termin och sökt studier inför nästa termin.
Du vistas i kommunen under sommarlovet.
Du saknar möjlighet att försörja dig.
Du fortsätter att aktivt söka jobb under sommarlovet.

Har du barn förväntas du söka inom pendlingsavstånd, hela Östergötland. Har du inte barn förväntas du söka i hela Sverige.

Läs här om hur du söker ekonomiskt bistånd.

Hör av dig till oss i god tid innan behovet uppstår. Du ansöker om ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) för varje månad i förväg. Efter att du ringt vår mottagning skickas ansökningshandlingarna till dig eller fylls i vid besök som bokas om du eller vi önskar. Du når mottagningen via kommunens växel på telefonnummer 0141-22 50 00, begär ekonomimottagningen. Telefontider har vi alla dagar klockan 10.00 till 11.30, utom onsdag.

Du kan också ansöka via en e-tjänst. Mer information hittar du här.

Om du riskerar att bli vräkt från din bostad kan du vända dig direkt till Vuxencentrum. Hos oss kan du få stöd med att hitta lösningar för din boendesituation. Du kan bland annat få hjälp med:

Hushållsekonomisk rådgivning
Stöd i samtal med hyresvärd för att, om möjligt, upprätta en avbetalningsplan
Stöd när du ska kontakta en städfirma
Stöd för att ansöka om andra insatser, till exempel god man, ekonomiskt bistånd eller boendestöd

Vill du ha kontakt med socialkontoret kan du ringa, maila eller skicka brev. Olika handläggare kan vara tillgängliga vid olika tider.

Oavsett om du behöver stöd som familj, ensamstående förälder, anhörig eller enskild person får du hjälp via växeln. De hjälper de dig att få kontakt med rätt person. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt.

Socialkontoret

Telefon växeln: 0141-22 53 00

E-post: socialkontoret@motala.se

Besöksadress: Drottninggatan 5, 591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Läs mer

Att besöka socialtjänsten för att få råd, stöd och hjälp kostar i de flesta fall ingenting. Det kan finnas undantag som exempelvis Familjerådgivning. För mer information kan du kontakta socialkontorets växel, telefonnummer 0141-22 53 00

Regionen (tidigare landstinget) tar ut patientavgifter för exempelvis läkarbesök och andra tjänster. Avgifterna kan variera både inom olika regioner/landsting och beroende på vad det som ska göras. Du hittar information om patientavgifter på 1177

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.
Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen.

Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja.

Exempel på sexuella övergrepp

Att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
Att någon pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
Att tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
Att någon gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
Att någon utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.

Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.

Källa: UMO

Kontakt

Länkar

Att bli psykotisk brukar vara mycket stressande och förvirrade för den drabbade individen men också för familj, kamrater och omgivning därför att upplevelsen är så främmande, konstig och svår att förstå.

Innan en person får de typiska symptomen på psykos brukar det ofta finnas små och otydliga förändringar av personens tankeliv, känsloliv och beteende. Hon kanske upplever att hon själv eller omvärlden känns förändrad eller konstig på ett sätt hon inte riktigt kan förklara. Anhöriga och vänner känner ofta att något inte står rätt till utan att veta exakt vad problemet är.

Vanliga tecken på psykos

Tankeförloppsstörningar. Tänkandet blir förvirrat och talet kan bli obegripligt för omgivningen. Personen kan hoppa från ämne till ämne, förlorar sig i diffusa resonemang. Tankeförloppet kan störas av acceleration eller tröghet i tänkandet, blockeringar, tanketryck och tankepåverkan.

Vanföreställningar. En vanföreställning är ett tankeinnehåll eller en uppfattning om verkligheten som klart avviker från det som omgivningen tycker är rimligt och personen kan inte övertalas om motsatsen, utan vidhåller sin föreställning. Fantasi och verklighet blandas samman.

Hallucinationer. Sinnesintryck som upplevs helt verkliga men uppstår utan yttre påverkan. Hörselhallucinationer är vanligast men hallucinationer kan upplevas genom alla sinnen.

Förändrad och nedsatt social funktionsförmåga. Svårigheterna att rätt tolka omvärlden leder ofta till nedsatt förmåga att prestera i skolan eller yrkesliv. Svårigheter i kontakten med andra människor kan leda till att man drar sig undan och isolerar sig. Man kan känna orkeslöshet och få bristande motivation.
Källa: BUP.se

Kontakter och länkar

Barn- och ungdomspsykiatrin

1177 Vårdguiden om psykos

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om man tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.

Alla situationer är unika och man vet bäst själv hur det känns att vara i ens egen situation. Trivs man inte i skolan, kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på ens problem. Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som man kan byta idéer och erfarenheter med. Ibland kan man själv hitta orsaken till att man känner som man gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver man andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet. Man ska inte behöva må dåligt i sin skola.

Källa: UMO

Kontakt

Länkar

Problem i familjen kan bland annat handla om att:

det är bråk familjen
man inte har det bra hemma
familjen inte klarar sin ekonomi
man blir slagen av någon i familjen
man är utsatt för sexuella övergrepp av någon i familjen
föräldrar eller andra vuxna använder droger eller har problem med alkohol

De problem man har hemma kan göra att man ofta känner sig trött och har svårt att koncentrera sig i skolan.

Socialtjänsten

Alla kan söka hjälp hos socialtjänsten i sin kommun. Att söka hjälp för sig själv kallas att göra en ansökan. Om man är orolig för sig själv eller någon annan kan man kontakta socialtjänsten för att få råd, höra om de kan hjälpa på något sätt eller för att höra vad de skulle kunna göra. Man kan vara anonym om man berättar om någon annan.

De som jobbar med barn och ungdomar måste kontakta socialtjänsten om de tror att det finns en risk att en ung person behandlas illa eller har en dålig livssituation. Det kallas att göra en anmälan till socialtjänsten.

Källa: BRIS och UMO

Kontakt

Länkar

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om man behöver. Nedstämdhet kommer och går i livet. Man behöver inte vara rädd för att släppa fram negativa tankar och känslor. En del saker måste få kännas och ibland måste det få ta tid.

Ofta förstår inte kompisar, föräldrar, lärare eller andra hur man verkligen mår – det är inte säkert att det syns utåt även om man själv tycker att det borde göra det. Om man är nedstämd kan man också bli mer arg och lättirriterad. Genom att prata med någon kan man ofta förstå sig själv bättre.

Om man känner sig nedstämd i flera veckor, och samtidigt tappar intresset för sånt man brukar gilla, sover för lite eller för mycket, har svårt att koncentrera sig, tappar matlusten, äter mer än vanligt eller blir lättirriterad, kan man behöva hjälp för att må bättretill exempel får dåligt självförtroende och blir självkritisk, drar sig undan från folk, ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla, får problem i skolan eller på jobbet, eller får självmordstankar. Då kan man ha fått en depression och då behövs hjälp från någon professionell. Att ha en depression är något mer än att vara tillfälligt ledsen och nere.

Källa: UMO

Kontakter och länkar

Bra länkar

Trotssyndrom används som benämning när barn uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende gentemot personer i sin omgivning. I första hand är protesterna riktade mot föräldrarna men de kan också prägla samvaron med andra vuxna och även med kamrater.

Det är inte ovanligt att barn med ADHD med tydliga inslag av impulsivitet och överaktivitet utvecklar trotssyndrom. Anledningen är att impulsiva barn har svårt att hålla inne ned sina reaktioner när de möter motgångar och krav och i stället reagerar de direkt med protester och avståndstagande utan att hinna tänka sig för.

Barn som utmanar sin omgivning betraktas ofta som att de är aggressiva eller är destruktiva, det vill säga som om deras handlande är en följd av deras egenskaper. Det finns dock risker med ett sådant tänkande eftersom de vuxnas bemötande kan skapa onda cirklar eller negativa utvecklingsspiraler hos barnen, vilket kan bidra till att hålla kvar och kanske till och med att förstärka olämpliga beteendemönster. Därför är det viktigt att förstå de mekanismer som bidrar till att sådana onda cirklar skapas.

Källa Socialstyrelsens skrift ”Barn som utmanar”

Kontakter och länkar

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig och/eller psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar.

Barn med funktionsnedsättningar är i första hand barn med samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktiga och utvecklas.

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Vid samtidiga insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan hjälpen enligt lag samordnas i en så kallad samordnad individuell plan, SIP.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Motala kommun om funktionsnedsättning

1177 Vårdguiden om funktionsnedsättning

En fobi är en ihållande överdriven rädsla för en situation, aktivitet eller sak. Det anses finnas tre olika typer av fobi:

Social fobi: Rädsla för att tala inför publik, träffa nya människor eller andra sociala situationer
Agorafobi (torgskräck): handlar om rädsla för att vistas på platser där det skulle vara svårt att fly eller snabbt kunna få hjälp vid en hastigt påkommande ångestattack.
Specifik fobi: Rädsla för särskilda objekt eller situationer
Specifik fobi är en starkt överdriven rädsla för en sak eller en situation. Denna rädsla kan övergå i en panikattack när du stöter på det du är rädd för. Ibland kan fobin begränsa vardagslivet och då kan det vara läge att söka hjälp.

Fobier kan behandlas med KBT, kognitiv beteendeterapi där man gradvis utsätts för sin fobi.

Källa: 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Barnhälsa

Ungdomshälsan

1177 Vårdguiden om fobier

Bra länkar

UMO om tvångssyndrom

Alla känner sig ensamma då och då, det är en naturlig del av livet. Att vara för sig själv ibland kan vara positivt och utvecklande, men det är något annat än att känna sig ensam. Ibland kan ensamheten pågå en längre tid, bli extra smärtsam eller kännas bottenlös. Gemenskap är ett grundläggande mänskligt behov. I en värld där det verkar vara viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna sin känsla av ensamhet.

Även om man har vänner och befinner sig bland människor kan man känna sig ensam och kännas som om ingen lyssnar eller överhuvudtaget ser en. Andra gånger känns det som om ingen förstår, även om de lyssnar. Ensamheten kan göra att man känner sig som i en glaskupa och det kan bli svårt att ta in sin familj och sina vänner, även om man vill. Man kanske är blyg och håller sig för sig själv, fastän längtan efter gemenskap finns där. Eller också försöker man träffa vänner och skapa relationer, men känner att det inte lyckas.

Att inte ha en kompis, att inte ha någon på rasten att vara med eller att vara mobbad kan vara svårt att berätta om eftersom man ofta skäms över att inte få vara med. Föräldrar, personal i skolan och andra vuxna har därför ett stort ansvar för att upptäcka om ett barn är utsatt och att direkt göra någonting åt det.

Källa: 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Bra länkar

Ekonomisk problem kan handla om att barn eller ungdomar får leva och växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser. Det kan innebära att ens familj knappt har pengar som räcker till viktiga saker som mat, hyra, el och kläder.

Det kan också innebära att man klarar att täcka det allra nödvändigaste behoven, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som gör att man känner sig utsatt ekonomiskt.

Kontakter och länkar

Här kan du läsa mer om vad som händer om du gör en anmälan.

Sorg kan visa sig på många sätt men den är alltid en naturlig reaktion på förlust. Ju yngre barnet är desto mindre egen erfarenhet har det för att förstå både sin sorg och döden. Barn behöver därför mycket stöd och omtanke när någon som står barnet nära dör.

Klängighet och svårighet att bli tröstad är reaktioner som mindre barn kan uppvisa. En annan vanlig reaktion hos barn är rädsla för att bli övergiven. Om barnet mist en eller flera närstående och ingen annan person uppfyller barnets behov av trygghet, närhet och omsorg kan barnet utveckla en depression.

Tonåringars reaktioner kan färgas av att det är mycket annat som pågår i deras liv, till exempel frigörelse från föräldrarna. En del vill inte vara hemma och lever istället ett vilt uteliv. Andra kan ta ett överdrivet stort vuxenansvar hemma.

Reaktioner

Vanliga reaktioner hos barn/ungdomar vid dödsfall av närstående:

sömnsvårigheter och mardrömmar
ledsamhet, längtan och saknad
ilska och utåtagerande beteende
skuldkänslor och funderingar kring varför dödsfallet inträffade
huvudvärk, magont och muskelvärk

Källa: Barnperspektivet (BRIS)

Kontakt och länkar

Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Läs- och skrivsvårigheter kan bland annat bero på syn- eller hörselproblem, kulturell och språklig understimulering, språkstörning, bristfällig undervisning, emotionella problem, bristande kunskaper i svenska språket (när ett annat språk är modersmålet) och dyslexi.

Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är av betydelse för att kunna avkoda skriftspråket. Störningen ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den dyslektiska störningen går i regel igen i släkten och man kan anta att en genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är att problemen ofta är bestående. Även om man kan uppnå en godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning envist med.

Kontakt och länkar

Behöver du eller en närstående stöd och hjälp på grund av läs- och skrivsvårigheter ska du i första hand kontakta skolan. Rektor har skyldighet att se till att det upprättas åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd. Du kan också få hjälp av Elevhälsan.

Bra länkar

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Man kan till exempel ha dagar när man inte orkar något, inget känns roligt eller då man grubblar mycket. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre och det finns hjälp att få om man behöver.

Om man känner sig nedstämd i flera veckor, och samtidigt tappar intresset för sånt man brukar gilla, sover för lite eller för mycket, har svårt att koncentrera sig, tappar matlusten, äter mer än vanligt eller blir lättirriterad, kan man behöva hjälp för att må bättre. Det gäller också om man till exempel får dåligt självförtroende och blir självkritisk, drar sig undan från folk, ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla, får problem i skolan eller på jobbet eller får självmordstankar. Då kan man ha fått en depression och då behövs hjälp från någon professionell. Att ha en depression är något mer än att vara tillfälligt ledsen och nere.

Kontakt och länkar

Behöver du kontakt med någon som kan hjälpa dig och svara på frågor? Inom både kommunen och Regionen finns verksamheter som kan hjälpa dig på olika sätt. Oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen så kan verksamheterna hjälpa dig så att du får kontakt med rätt person och verksamhet.

Du som är barn, ungdom eller förälder

Du som är barn, ungdom eller förälder kan kontakta Elevhälsan, Barncentrum, eller hitta information och kontaktuppgifter på Regionens sida 1177.

Du kan även få hjälp via UMO. UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år.

Du som är vuxen

Du som är vuxen kan kontakta Vuxencentrum eller hitta information på Regionens sida 1177.

Bra länkar

Om du som privatperson känner oro eller misstänker att ett barn far illa bör du anmäla det till Mottagningsgruppen Barn- och ungdom på socialkontoret. Du kan nå oss dagtid för rådfrågning och anmälan via socialkontorets växel på telefonnummer 0141-22 53 00. Du kan välja att vara anonym.

Använd gärna vår blankett för anmälan om oro för barn som far illa.

Vid akuta situationer som uppstår kvällar och nätter kan du ringa polisen på telefonnummer 114 14.

Du som arbetar med barn och ungdomar har en skyldighet att göra en anmälan.

Det finns ingen knivskarp gräns mellan blyghet och social fobi men som regel beskrivs social fobi som en starkare och mer intensiv rädsla som håller i sig över längre tid. Det är också avgörande hur mycket rädslan påverkar hur det fungerar hemma, med kompisar och i skolan. Flertalet människor känner sig någon gång osäkra och otrygga i en viss social situation, men en del känner sig osäkra i de flesta sociala sammanhang. För ett barn eller tonåring som har social fobi innebär det en intensiv ångest för att stå i centrum för andras uppmärksamhet. De får en obehagskänsla av att bli iakttagna och granskade och upplever ofta att de gör bort sig bland andra människor. Social fobi har en stor påverkan på ett barns eller en tonårings tillvaro. Ibland är fobin så stark att man undviker de flesta sociala sammanhang. Det kan till exempel röra sig om att prata i telefon, tilltala främmande människor, äta tillsammans med andra, räcka upp handen i klassrummet, delta i idrottsaktiviteter eller umgås med flera människor samtidigt. Det barnet eller tonåringen är rädd för är ofta att rädslan och osäkerheten ska synas och att man därmed ska göra bort sig. Tankarna kretsar kring att andra kommer tycka att man är fånig, misslyckad eller dålig på något sätt och att man därför ska bli bortvald och utanför.

De kroppsliga reaktionerna är oftast rodnad, svettningar, magont, darrningar, illamående och ibland yrsel.

Det är inte bra att släppa alla sociala krav. Barn behöver våga göra sådant de är lite rädda för, men som förälder måste man tänka på att utmaningarna ska vara rimliga för att framgång ska nås. Mycket blyga barn upplever det ofta som obehagligt att tvingas till sociala initiativ, så man bör vara försiktig med vilka initiativ barnen föreslås att ta.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakt och länkar

Behöver du kontakt med någon som kan hjälpa dig och svara på frågor? Inom både kommunen och Regionen finns verksamheter som kan hjälpa dig på olika sätt. Oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen så kan verksamheterna hjälpa dig så att du får kontakt med rätt person och verksamhet.

Du som är barn, ungdom eller förälder

Du som är barn, ungdom eller förälder kan kontakta Elevhälsan, Barncentrum, eller hitta information och kontaktuppgifter på Regionens sida 1177.

Du kan även få hjälp via UMO. UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år.

Du som är vuxen

Du som är vuxen kan kontakta Vuxencentrum eller hitta information på Regionens sida 1177.

Bra länkar

Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man kan förlora livsglädjen. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bra och kan ofta leva som vanligt.

Det är vanligt att man blir sjuk för första gången i tonåren. Risken att insjukna är större om man har en nära släkting som har sjukdomen. Det är vanligt att sjukdomen börjar med en eller flera depressioner.

Källa: 1177 Vårdguiden

Kontakt och länkar

Behöver du kontakt med någon som kan hjälpa dig och svara på frågor? Inom både kommunen och Regionen finns verksamheter som kan hjälpa dig på olika sätt. Oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen så kan verksamheterna hjälpa dig så att du får kontakt med rätt person och verksamhet.

Du som är barn, ungdom eller förälder

Du som är barn, ungdom eller förälder kan kontakta Elevhälsan, Barncentrum, eller hitta information och kontaktuppgifter på Regionens sida 1177.

Du som är vuxen

Du som är vuxen kan kontakta Vuxencentrum eller hitta information på Regionens sida 1177.

Autismspektrumtillstånd används som samlingsnamn för olika typer av autism med varierande svårighetsgrad. Aspergers syndrom innebär att man har en lindrigare form av autism än vid autistiskt syndrom och begåvningen är normal eller hög, till skillnad från vid autistiskt syndrom då man ofta även har en utvecklingsstörning.

I vardagen märks autism framför allt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor. Man kan till exempel undvika ögonkontakt och ha svårt att kommunicera med kroppsspråk och gester. Man har också begränsade intressen och kan ha upprepande beteenden, det vill säga att man gillar att göra samma sak om och om igen. En del som har autism är överaktiva och kan ha svårt att koncentrera sig mer än mycket korta stunder. En del som har autism pratar inte alls medan en del har ett väl utvecklat tal.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakt och länkar

Behöver du kontakt med någon som kan hjälpa dig och svara på frågor? Inom både kommunen och Regionen finns verksamheter som kan hjälpa dig på olika sätt. Oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen så kan verksamheterna hjälpa dig så att du får kontakt med rätt person och verksamhet.

Du som är barn, ungdom eller förälder

Du som är barn, ungdom eller förälder kan kontakta Elevhälsan, Barncentrum, eller hitta information och kontaktuppgifter på Regionens sida 1177.

Du kan även få hjälp via UMO. UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år.

Om du har behov av korttidsvistelse utanför det egna hemmet hittar du information här.

Du som har en omfattande funktionsnedsättning kan få stöd och service enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade – LSS.

Du som är vuxen

Du som är vuxen kan kontakta Vuxencentrum eller hitta information på Regionens sida 1177.

Bra länkar

Aspergers syndrom påverkar bland annat hur man förstår andra och som kan göra att det tar mycket energi att sortera intryck. Man brukar må bra av tydlig information och förberedelser för det som ska hända. Aspergers syndrom brukar också göra att man är bra på att lära sig mycket om sånt man är intresserad av.

Vardagslivet påverkas av Aspergers syndrom. Hur mycket det påverkas beror till stor del på omgivningens krav och förväntningar. Ju mer man själv och andra får lära sig om hur man funkar och vad man behöver, desto lättare brukar vardagslivet bli.

Aspergers syndrom har inte med intelligens att göra, och är inte en sjukdom.

Vad innebär aspergers syndrom?

Det är olika för olika personer, men Aspergers syndrom innebär att man har någon eller några av de här egenskaperna:

Att man har svårt att förstå hur andra tänker och upplever saker. Det brukar ge svårigheter i sociala sammanhang.
Att man tar in precis den information som orden ger, bokstavligt. Om någon säger ”Kan du öppna fönstret?”, kanske man svarar ”ja” på frågan men utan att förstå det som en uppmaning att öppna fönstret. Man brukar också ha svårt att förstå ironi och sarkasm. Men med tiden brukar man lära sig sånt som att alla inte alltid uttrycker sig bokstavligt.
Att man har svårt både att själv använda sig av ansiktsuttryck, gester, röstläge och andra sorters kroppsspråk, och att förstå när andra använder det. Därför kanske man inte vet när det till exempel är läge att säga något eller att sluta prata.
Svårighet att organisera och planera sin vardag.
Man kan ha väldigt lätt att lära sig mycket om vissa saker, men väldigt svårt att lära sig annat. En del med Aspergers syndrom har något ”specialintresse”, ett eller några ämnen som man är särskilt intresserad av och lär sig mycket om.
Man kan vara väldigt bra på att koncentrera sig, fokusera och vara uthållig när det gäller sådant man är intresserad av.
Att man är bra på att lära sig och förstå detaljer, men har svårare för helheter och att använda teoretisk kunskap i vardagliga sammanhang. Man kan till exempel ha alla rätt på matteprovet i skolan men få svårt med samma typ av räkning när man ska betala i en affär.
Att man har annorlunda perceptionsförmåga, alltså uppfattning om hur saker känns, låter eller smakar. Man kan till exempel vara väldigt känslig för ljud eller lukter, eller smak och konsistens på mat. Eller så tycker man att kläder i vissa material eller tajta kläder är obehagligt. Det kan också påverka vilken sorts beröring man tycker om; man kanske tycker att det gör ont att klippa naglarna, eller ogillar lätt beröring.
Att man har svårt med relationer till andra, som till exempel kompisar, familj och i kärleksrelationer.
Det är vanligt att flera så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar går in i varandra. Man kan till exempel ha både Aspergers syndrom och ADHD.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakt och länkar

Behöver du kontakt med någon som kan hjälpa dig och svara på frågor? Inom både kommunen och Regionen finns verksamheter som kan hjälpa dig på olika sätt. Oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen så kan verksamheterna hjälpa dig så att du får kontakt med rätt person och verksamhet.

Du som är barn, ungdom eller förälder

Du som är barn, ungdom eller förälder kan kontakta Elevhälsan, Barncentrum, eller hitta information och kontaktuppgifter på Regionens sida 1177.

Du kan även få hjälp via UMO. UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år.

Om du har behov av korttidsvistelse utanför det egna hemmet hittar du information här.

Du som är vuxen

Du som är vuxen kan kontakta Vuxencentrum eller hitta information på Regionens sida 1177.

Bra länkar

Vårt socialkontor har öppet helgfria vardagar. Du kan nå socialtjänsten via telefon, besök eller via e-post.

Öppettider och telefontider

Måndagar: 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och torsdag: 9.30 – 16.30
Fredag: telefontid 9.30 – 15.30
Receptionen stänger 15.00 på fredagar.
Lunchstängt: samtliga dagar 12.00 – 13.15

Kontaktuppgifter

Socialkontoret
Telefon: 0141-22 53 00
E-post: socialkontoret@motala.se.

Besöksadress och postadress:
Socialkontoret
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Ett jourhem tar emot barn och ungdomar för boende akut. Barn och ungdomar kan placeras i jourhem under tiden det pågår en utredning inom socialtjänsten.

Jourhemmet har ett nära samarbete med barnets föräldrar, övrigt nätverk, skola och socialtjänst

Ni behöver ha ett engagemang och känslomässigt utrymme för utsatta barn och ungdomar.

Som jourhem är man anställd av socialtjänsten att alltid vara redo att ta emot ett barn eller en ungdom. Ett krav är att en vuxen finns tillgänglig i hemmet. Vi ställer inga krav på utbildning men vill att ni kan erbjuda en trygg miljö.

Kontaktfamilj erbjuds som frivillig insats till barn och ungdomar med behov av extra stöd och stimulans. Det kan exempelvis handla om behovet av miljöombyte, att få chansen att träffa andra vuxna och få stöd till en aktiv fritid. Föräldrar till barnen som erbjuds en kontaktfamilj behöver stöd och avlastning i sin föräldraroll.

En kontaktfamilj tar emot ett barn i sitt hem några dygn varje månad. Omfattningen varierar utifrån hur behovet ser ut men vanligtvis rör det sig om någon eller några helgvistelser per månad.

Ni behöver ha ett engagemang och känslomässigt utrymme för utsatta barn och ungdomar.

Vi ställer inga krav på utbildning men vill att ni kan erbjuda en trygg miljö.

Familjehemsplaceringar sker oftast som en frivillig insats enligt socialtjänstlagen – SoL. Det innebär att föräldrar och barn lämnar samtycke. I vissa fall får socialtjänsten omhänderta barn och ungdomar mot deras och föräldrarnas vilja. Det görs då enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU.

Som familjehem är du extra förälder till någon annans barn och det innebär ett nära samarbete med barnets föräldrar, övrigt nätverk, skola och socialtjänst.

Att vara resursfamilj innebär att ni deltar i ett barns eller ungdoms behandling. Ett krav är att en vuxen finns tillgänglig i hemmet.

Ja, som jourhem får ni en fast ersättning från kommunen oavsett om ni har en placering eller inte. Den ekonomiska ersättningen är uppdelad i två delar – en arvodesdel och en omkostnadsdel. Arvodet utgör ersättning för er insats och är skattepliktigt. Omkostnadsersättningen ska täcka barnets kostnader. Ersättning baseras på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Ja, som kontaktfamilj ersätts ni ekonomiskt. Dels för den insats ni gör och dels för de omkostnader som det innebär.

Den ekonomiska ersättningen är uppdelad i två delar – en arvodesdel och en omkostnadsdel. Arvodet utgör ersättning för er insats och beräknas utifrån uppdragets omfattning. Arvodet är skattepliktigt. Omkostnadsersättningen ska täcka barnets kostnader, exempelvis mat och aktiviteter. Ersättning baseras på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Barn och ungdomar som saknar en trygg och fungerande hemsituation kan behöva familjehem. I en del fall beror detta på att föräldrar saknar förmågan att ge tillräcklig omsorg och omvårdnad. Det kan bero på sjukdom, missbruk eller bristande förmåga. I andra fall finns konflikter mellan föräldrar och barn som gör att barn inte kan bo hemma.

Ja, som familjehem ersätts ni ekonomiskt. Dels för den insats ni gör och dels för de omkostnader som det innebär.

Den ekonomiska ersättningen är uppdelad i två delar – en arvodesdel och en omkostnadsdel. Arvodet består av en ersättning för er insats och beräknas utifrån uppdragets omfattning. Arvodet är skattepliktigt. Omkostnadsersättningen ska täcka barnets kostnader.

Ersättning baseras på rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Ja, som familjehem erbjuds ni handledning och utbildning under placeringens gång. Ni kan alltid kontakta handläggarna på Resurs- och placeringsgruppen för att få stöd och hjälp.

Här hittar du simhallens öppettider.

Öppettiderna kan ändras under exempelvis helgdagar och lov.

Nej, det finns inget tempererat utomhusbad i Motala kommun.

Här kan du läsa om de kommunala badplatserna.

Här får du information om Motala simhall.

Barnet ska vara 10 år och kunna simma 200 meter.

Det finns olika bidrag att söka för föreningar. Här hittar du de blanketter som finns för att söka olika föreningsbidrag.

Även socialnämnden fördelar bidrag till:

Föreningar/organisationer som bedriver frivilligt arbete inom det sociala området (PDF, 22 kB)

Pensionärsföreningar och föreningar med personer med funktionsnedsättning (PDF, 515 kB)

Läs mer om föreningar och föreningsbidrag.

Motala simhall erbjuder olika simskolor. Det finns babysim och simskola för barn, ungdomar och vuxna. Läs mer på simhallens hemsida.

Ja, har du arbete och blir sjukskriven så får barnet vara på fritidshem och förskola. Du kan däremot inte utöka den ordinarie tiden.

Överförmyndarkansliet yttrar sig till tingsrätten om en god man eller förvaltare behövs eller inte.
Det är sedan tingsrätten som beslutar om en god man eller förvaltare ska beviljas eller inte.

Det beror på hur snabbt det går att hitta en person som vill bli god man/förvaltare. Det beror också på om din ansökan behöver kompletteras och hur lång tid som tingsrätten behöver för att fatta beslut. En ungefärlig tid kan vara tre månader. Om en ansökan är mycket akut kan det gå fortare.

Det är av största vikt att huvudmannen blir involverad i de beslut som rör bostadsbyte. Om denne på grund av sjukdom inte har förmåga att inse innebörden av en bostadsavveckling är det du som fattar beslut om bostadsbytet. I detta fall bör ett läkarutlåtande inhämtas. Som ställföreträdare ansvarar du för att allt går rätt till. Till exempel att huvudmannens bostad säljs till rätt värde, att önskemål om den nya bostaden tillgodoses med mera. Vid en försäljning av huvudmannens fastighet krävs överförmyndarnämndens samtycke.

Bostadsbytet är en viktig fråga, du ska därför diskutera frågan med huvudmannens närstående. För dig är det dock viktigt att det är dennes bästa och inte anhörigas önskemål som väger tyngst.

Som ställföreträdare har du ett ansvar för avveckling av huvudmannens bostad. Det uppstår ofta frågor om vem som ska göra vad i en flytt. Eftersom du ansvarar för förvaltning av huvudmannens egendom är det viktigt att du får vetskap om vilket lösöre som finns i bostaden. I detta fall kan du göra en förteckning över de föremål som finns i bostaden som kan vara av värde. Det är inte meningen att du ska förteckna varje kaffekopp och bestick utan mer generellt ange vilka möbler som finns med mera.

När det kommer till det praktiska så som packning, flytt och rensning av bostaden kan du exempelvis ta kontakt med en flyttfirma eller auktionsfirma, det kan även finnas frivilligorganisationer som erbjuder hjälp.

För att du för huvudmannens räkning ska få låna pengar eller handla på annat sätt som medför att huvudmannens sätts i skuld, krävs överförmyndarnämndens samtycke. Detta gäller även om du ska ingå borgensförbindelse för huvudmannen eller annan persons räkning.

En ställföreträdare kan med överförmyndarnämndens samtycke låna ut huvudmannens medel. Utlåningen ses då som en placering av huvudmannens medel. För att få överförmyndarnämndens medgivande behöver ställföreträdaren lämna in en ansökan och ange varför det är huvudmannen till nytta att låna ut sina medel. Utlåning får inte ske med medel som huvudmannen själv behöver till sitt uppehälle.

Uppgift	Vem hjälper till?
Betala räkningar, tilldela huvudmannen pengar	God man
Ansöka om bidrag, fonder och hjälpinsatser	God man
Överklaga beslut, bevaka rättigheter	God man
Sälja/köpa hus/lägenheter, säga upp hyresavtal, ansöka om nytt boende	God man

Hämta ut mediciner	Anhörig, boendepersonal[1], personlig assistent
Städa, vattna blommor, hänga upp gardiner	Anhörig, boendepersonal, personlig assistent
Promenera, gå på bio, fika	Anhörig, kontaktperson, ledsagare, personlig assistent
Påminna om möten, motivera och söka jobb	Anhörig, boendepersonal, kontaktperson, personlig assistent
Följa med till läkare	Anhörig, boendepersonal, ledsagare, personlig assistent
Handla	Anhörig, boendepersonal, personlig assistent
Klä på sig, äta, sköta hygien	Anhörig, boendepersonal, personlig assistent

[1] Med boendepersonal avses även boendestödjare och hemtjänst

Förmynderskap rör omyndigas ekonomiska tillgångar och övriga frågor där barnet behöver en företrädare. Förmyndaren ska förvalta barnens tillgångar och företräda barnet i alla angelägenheter som rör tillgångarna.

I första hand ska ställföreträdaren ta upp situationen med huvudmannen. Om ingen förbättring sker ska överförmyndarkansliet uppmärksammas på problematiken. Den gode mannen har även behörighet att ansöka om förvaltarskap för huvudmannen eller om godmanskapets upphörande. Då krävs dock att alla andra vägar har prövats först.

Har huvudmannen mist någon och blir dödsbodelägare? Det är din skyldighet att se till att din huvudman uppfyller sina skyldigheter som dödsbodelägare. Kan huvudmannen klara av att skriva under och samtycka till arvsskifte behöver inte överförmyndarkansliet kontaktas, om så inte är fallet ska du kontakta överförmyndarkansliet. Tillhör ni samma dödsbo, exempelvis förälder eller släkt, ska det tillsättas en extern god man.

Ställföreträdaren kontaktar överförmyndarkansliet och meddelar detta och överförmyndarkansliet hämtar registerutdrag från det kommunala invånarregistret. När en ställföreträdares uppdrag har upphört ska den som frånträder uppdraget inom en månad därefter lämna en sluträkning till överförmyndarkansliet beträffande egendom som har stått under ställföreträdarens förvaltning. Sluträkningen ska innehålla en redogörelse för förvaltningen under det löpande året fram till dess att ställföreträdarskapet upphörde.

Rekommendationen är att det finns verifikationer sparat 10 år tillbaka (preskriptionstid i brottsbalken vid till exempel förskingring).

De underlag som ska biläggas årsräkningen och redogörelsen framgår av checklistan som du hittar på sidan om redovisning och årsräkning.

Årsräkningen ska ha lämnats in före första mars till överförmyndarkansliet.

Ställföreträdaren fyller i och skickar in en ansökan om uttag från överförmyndarspärrat konto. Det görs genom e-tjänst eller blankett. Vid godmanskap ska även huvudmannen underteckna.

För att ställföreträdare på bästa sätt ska komma in i sitt nya uppdrag, få råd och stöd. De har lång erfarenhet av att vara god man och/ eller förvaltare.

I lagen står det att en god man ska vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig. För att bedöma detta kontrolleras personen mot Kronofogden, polismyndighetens belastningsregister, socialregistret i vissa fall och UC kreditupplysningsföretag. Det finns inget formellt utbildningskrav för den som blir god man. Från 1 januari 2015 har överförmyndaren skyldighet att erbjuda den utbildning som gode män behöver för att de ska kunna utföra uppdraget på ett rättssäkert sätt.

Om du vill bli god man ska du lämna in en intresseanmälan till överförmyndarkansliet. Det gör du genom en blankett eller e-tjänst. När intresseanmälan har handlagts kontaktas du muntligen eller skriftligen av överförmyndarkansliet.

Om en god man eller förvaltare inte anses utföra sitt uppdrag på ett korrekt sätt kan den som vill framföra ett klagomål till överförmyndarkansliet som utreder frågan. Du klagar genom att fylla i en e-tjänst eller blankett. Om den gode mannen eller förvaltaren har misskött sitt uppdrag kan överförmyndarnämnden entlediga ställföreträdaren och tillsätta en ny god man. Läs mer om att klaga på god man eller förvaltare.

Använd ansökningsblankett som du hittar bland e-tjänster och blanketter. Ansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i Linköping. Adressen finner du på blanketten. Det viktigaste är att du lämnar ditt samtycke i ansökan. Sedan finns det möjlighet att få hjälp med att fylla i resten.

Kan någon hjälpa mig ansöka?

Ja, till exempel anhörig, biståndshandläggare inom socialtjänst eller en kurator kan hjälpa dig att skriva ansökan. Om du har frågor kring ansökan kan du kontakta överförmyndarkansliet i Motala som handlägger Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner.

Den gode mannen eller förvaltaren har rätt till ett arvode för sitt uppdrag. Om uppdraget som god man eller förvaltare omfattar alla tre delarna bevaka rätt, förvalta egendom samt sörja för person, ligger det genomsnittliga skattepliktiga arvodet på cirka 10 000 kronor per år.

Huvudregeln är att huvudmannen ska stå för arvodet själv i den mån hans/hennes beräknade inkomst under det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger gällande prisbasbelopp eller hans/hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet. Uppgifter om aktuellt prisbasbelopp anges till exempel på Statistiska centralbyråns hemsida.

Överförmyndarnämnden beslutade 2015 om att anta riktlinjer för arvodesgrundande inkomst och arvodesgrundande förmögenhet enligt 12 kap. 16 § föräldrabalken (FB). Dessa riktlinjer gäller från och med 1 januari 2016. Riktlinjer för arvodesgrundande inkomst och arvodesgrundande förmögenhet enligt 12 kapitel 16 § föräldrabalken (PDF, 83 kB).

Du själv om du har fyllt 18 år, en nära anhörig, läkare, socialtjänst och överförmyndaren.

Den största skillnaden är att godmanskapet är en stödform som kräver den enskildes samtycke. Förvaltarskapet är en tvångsåtgärd där den enskildes åsikter i princip är utan betydelse. Förvaltaren tar över den enskildes beslutsförmåga i de delar som faller inom uppdraget.

Förvaltarskap är ett uppdrag som tar tillvara sjukas, äldres och psykiskt stördas juridiska och ekonomiska rättigheter men är oftast en tvångsåtgärd och får bara anordnas när ett godmanskap inte är en tillräcklig hjälp.

En god man har som uppdrag att ta tillvara sjukas, äldres och psykiskt stördas juridiska och ekonomiska rättigheter. Uppdraget är en frivillig insats.

Ställföreträdaren ska bara ha tillgång till de medel som krävs för den löpande ekonomin. Alla andra medel ska vara spärrade, enligt huvudregeln. Detta innebär att ställföreträdaren bara ska ha tillgång till ett konto för att sköta den ekonomiska förvaltningen; ta hand om inkomster och betala utgifter. Detta konto kallas ofta för transaktionskonto.

I många bankers system går det dock inte att spärra konton om det finns ett bankkort knutet till kontot. Det gör att det kan bli svårt att följa huvudregeln om att alla konton ska vara spärrade utom transaktionskontot. Om det inte går att få spärr på ett konto som ska vara spärrat är det viktigt att vara tydlig med det i nästa årsräkning. Ställföreträdaren ska dock avhålla sig från att göra uttag från det kontot.

Motala kommun erbjuder lovskola på sommaren för elever i årskurs 6-9 och gymnasiet. Lovskolan genomförs under två veckor i början av sommarlovet. Elever får information om kurser och anmälningsförfarande i god tid innan lovskolan startar.

Anmälan lovskola sommaren 2019 (PDF, 338 kB)

Nej, rätten för elevresa gäller inte för gymnasieelever vid växelvist boende.

Kommunen har ingen skyldighet att anordna skolskjuts för gymnasieelever, utan endast ett ansvar att stå för resekostnaderna upp till ett visst belopp, 1/30 av ett basbelopp.

Gymnasieelev som uppfyller kraven för elevresa oavsett om eleven studerar inom kommunen eller i annan kommun inom länet, har rätt till ett färdbevis i form av läsårskort i det fall linjetrafik trafikerar sträckan. Överskjutande kostnader för elevresor såsom vid kvälls-och helgaktiviteter som sträcker sig utanför läsårskortets giltighetstid administreras och bekostas av mottagande gymnasieskola.

I annat fall där linjetrafik inte trafikerar sträckan, så kan en ekonomisk ersättning istället ansökas om, motsvarande resekostnader för verklig resa till och från skolan, dock högst 1/30 av ett basbelopp per månad.

Under din gymnasietid läser du ett antal kurser. De flesta kurser är på 100 poäng och sträcker sig över ett läsår. Totalt läser du 2500 poäng under din studietid. Vid varje kursavslut sätts ett betyg på kursen. Detta betyg räknas in i din studentexamen. Du kan inte ändra ditt kursbetyg i efterhand (undantaget är om du blivit underkänd och gör en så kallad särskild prövning på kursen). Det betyder att de betyg du får redan i årskurs ett på gymnasiet kommer med i din studentexamen. Det gäller alltså att hänga med i studierna redan från början!

Nej, det är inte möjligt.

Du kan ansöka om så kallad särskild prövning, som är en chans att läsa upp ditt betyg. Den särskilda prövningen kan du bara göra om du fått F eller streck (-) i en kurs. Du kan alltså inte läsa upp ett godkänt betyg till ett högre. För mer information om särskild prövning – kontakta din skola.

Skolverket har gjort en informativ film om betyg och bedömning. Så här skriver Skolverket själva om filmen:

Elever har många frågor om betyg. I den här filmen får elever veta hur lärare gör när de sätter betyg, hur stor betydelse ett nationellt prov har och varför ett ’betyg’ på ett prov inte avgör elevens betyg.

Se Skolverkets film om betyg och bedömning

Kommunen och Region Östergötland samverkar. Om du blir inlagd på lasarettet (inom slutenvården) och kan behöva stöd och hjälp i samband med utskrivning skickar lasarettet information till kommunen. Det görs i form av ett inskrivningsmeddelande.

Innan du blir utskriven från lasarettet kontaktas du av en socialsekreterare som tillsammans med dig går igenom vad du har för behov av stöd och hjälp. Kontakten sker i form av personligt möte, via telefon eller via videokonferens.

Insatser som kan beviljas i samband med utskrivning från slutenvården är hemtjänst, Trygg hemgång eller korttidsboende. Det är dina behov som ligger till grund för den insats som beviljas. Beslut om insatser fattas med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer om hemtjänst

När du ska åka hem från sjukhuset eller korttidsplatsen kommer du att prata med en biståndshandläggare som informerar dig om Trygg hemgång. Det är biståndshandläggaren som fattar beslut om Trygg hemgång.

Det finns ett högkostnadsskydd, en så kallad maxtaxa. Maxtaxan följer prisbasbeloppet som justeras varje år. 2019 är maxtaxan 2 089 kronor per månad. Vi tar hänsyn till hur mycket du kan betala. Avgiften kan därför variera. Har du frågor om avgifterna kan du nå avgiftshandläggare på socialkontoret via kommunens växel: 0141-22 50 00.

Trygg hemgång består av ett team med undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt biståndshandläggare som tillsammans med dig och dina anhöriga ser över hemmiljön och vad du bäst behöver för att kunna bo kvar hemma. Teamet kan stötta dig i hemmet i upp till 14 dagar.

I slutet av utredningstiden träffas ni hemma hos dig: biståndshandläggare, din kontaktperson i Trygg hemgång och, om du vill, dina anhöriga. Vid denna träff pratar ni tillsammans om hur det har fungerat och vilka insatser du behöver framöver. Om du ansöker om hemtjänst får du under mötet möjlighet att välja utförare.

Du kan bland annat få hjälp med omsorg, läkemedelshantering, hjälpmedel och träning. Det viktiga är att du får göra det du själv klarar av att göra och på ditt sätt, i din hemmiljö. Under tiden vi utreder dina behov har du en kontaktperson i Trygg hemgång som du och dina anhöriga kan vända er till.

Vårt socialkontor har öppet helgfria vardagar. Du kan nå socialtjänsten via telefon, besök eller via e-post.

Öppettider och telefontider

Måndagar: 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och torsdag: 9.30 – 16.30
Fredag: telefontid 9.30 – 15.30
Receptionen stänger 15.00 på fredagar.
Lunchstängt: samtliga dagar 12.00 – 13.15

Kontaktuppgifter

Socialkontoret
Telefon: 0141-22 53 00
E-post: socialkontoret@motala.se.

Besöksadress och postadress:
Socialkontoret
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Du eller din företrädare träffar ansvarig chef för att diskutera innehållet i uppdraget.

Vi skriver ett avtal om insatsens omfattning och villkor utifrån det beslut som socialkontoret (myndigheten) tagit. Beslutet är även ett underlag för utbetalning av ersättning från Socialtjänsten och Försäkringskassan för utförda timmar.

Skulle du vilja avbryta ditt avtal med kommunen som anordnare av assistans gör du en skriftlig uppsägning. Uppsägningstiden är två månader.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon, 0141-22 53 26.

Uppdraget utförs i ditt hem, på jobbet, i skolan eller på daglig verksamhet. Insatsen anpassas alltid efter dina behov och önskemål.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon, 0141-22 53 26

Om du har kommunen som anordnare/utförare av assistansen är det kommunens uppgift att ordna med personal.

Kommunen ska se till att de som arbetar hos dig kan utföra arbetsuppgifterna efter ditt behov. Du har rätt att vara med och bestämma vilken personal som anställs. Målet är, att så långt det är möjligt och lämpligt försöka tillgodose dina önskemål när personal anställs.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon, 0141-22 53 26.

Som personlig assistent assisterar man en person som har omfattande funktionshinder att göra det han eller hon skulle gjort utan sitt funktionshinder. Det handlar om vardagssysslor och nöjen.

Personlig assistans är att stärka den enskilde personens möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Det är ett personligt utformat stöd som ges i olika livssituationer, i skolan, på jobbet eller i hemmet.

En personlig assistent hjälper till med grundläggande behov som personlig hygien, att klä på och av sig, att äta och att kommunicera med andra personer. Man kan även i vissa fall ha en personlig assistent för att komma ut och göra ärenden.

Om man själv klarar av att ta hand om sina grundläggande behov men behöver stöd när man är ute och rör sig i närmiljön. Då kan man ansöka om ledsagare istället för en personlig assistent.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon.

0141-22 53 20 eller 0141-22 53 26

För att ha rätt till personlig assistans ska du vara under 65 år och ha en omfattande varaktig funktionsnedsättning. Omfattningen av din funktionsnedsättning och ditt behov av hjälp avgör sedan om du har rätt till assistans.

Kontaktuppgifter:

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon.

0141-22 53 20 eller 0141-22 53 26

Kommunfullmäktiges sammanträden direktsänds via webb-tv och läggs även ut i efterhand så att du kan titta när du vill.

Klicka här för att komma till vår webb-tv.

I Sammanträdesportalen hittar du kallelser, handlingar och protokoll.

Klicka här för att komma till sammanträdesportalen.

Sammanträdesportalen är inte anpassad efter små skärmar, som mobiltelefoner. Vi rekommenderar användning på dator eller surfplatta.

På kommunkartan kan du se var en stor del av kommunens verksamheter ligger, exempelvis äldreboenden, skolor, förskolor, idrotts- och fritidsanläggningar, badplatser och bibliotek.

Till kommunkartan.

Här finns fler kartor som du kan ha användning av.

Motala kommuns e-tjänster och blanketter hittar du samlade på den här webbsidan.

Här hittar du kontaktuppgifter till politiker i vårt förtroendemannaregister.

Här hittar du kontaktuppgifter till politiska sekreterare.

Du kan också kontakta någon av våra politiska nämnder.

På webbsidan om kommunens organisation kan du se hur vår organisation ser ut och hitta länkar till olika verksamheter. Vi använder ofta gemensamma telefonnummer och e-postadresser för att vi ska kunna ge dig svar så fort som möjligt. Du är alltid välkommen att kontakta växeln så hjälper vi dig att hitta rätt.

På sidan kontakt hittar du våra kontaktuppgifter och information om hur du gör för att kontakta politiker och verksamheter.

På sidan Kommunens organisation kan du se hur vår organisation ser ut och vilka som är chefer i olika verksamheter.

De som bor i Motala kommun betalar skatt med 21:70 (2019) på varje intjänad hundralapp (skattekrona).

Du hittar kommunfullmäktiges protokoll i Sammanträdesportalen. Läs mer om kommunfullmäktige.

Här hittar du öppettider för Motala kommuns bibliotek.

Motala bibliotek

Borensbergs bibliotek

Tjällmo bibliotek

Det finns olika bidrag att söka för föreningar. Här hittar du de blanketter som finns för att söka olika föreningsbidrag.

Även socialnämnden fördelar bidrag till:

Föreningar/organisationer som bedriver frivilligt arbete inom det sociala området (PDF, 22 kB)

Pensionärsföreningar och föreningar med personer med funktionsnedsättning (PDF, 515 kB)

Läs mer om föreningar och föreningsbidrag.

Kulturskolan finns i Folkets Hus lokaler. Adressen är Sjögatan 7. Teaterundervisningen håller till i Kulturakademins lokaler, snett mitt emot på Urban Hjärnes väg 6.

Många av Kulturskolans lärare åker ut till olika grundskolor under skoldagen. Beroende på instrument och lärare kan du få din spellektion under dagtid på din skola.

Läs mer om Kulturskolan.

Alla kurser kostar 200 kronor per termin. Om du spelar ett instrument kostar det inget extra att vara med i en ensemble eller orkester också. Det tillkommer inte heller något för att vara med på föreställningar, uppvisningar eller konserter.

Läs mer om Kulturskolan.

Har du frågor som rör beslut om överklaganden av detaljplaner inför Lalandias etablering ska du vända dig till beslutsfattande instans, mark- och miljödomstolen i Växjö.

Du kan alltid se på vår projektwebb för Lalandia under frågor och svar om du hittar det du söker. Det går också bra att kontakta oss lättast genom e-post: samhallsbyggnad@motala.se eller kommunikation@motala.se. Vi besvarar frågorna kontinuerligt och så fort vi kan. I vissa fall kan frågorna komma att kräva lite mer bearbetning vilket gör att det kan dra ut något på tiden.
Det går också att nå oss via växeln på: 0141-22 50 00. Be att få prata med någon på samhällsbyggnadsenheten eller på kommunikationsenheten.

Parallellt med att etablering av ett Lalandia pågår, så ska kommunen i samverkan med flera olika verksamheter ta fram ett utvecklingsprogram för Varamonområdet. Programmet ska beskriva hur kommunen vill utveckla vår besöksanläggning. Det kan till exempel handla om åtgärder som nya toalettbyggnader, duschar, cykelparkeringar och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning med mera.

Planläggning är ett av de verktyg vi har för att minimera negativ påverkan på miljön vid exploatering. När det gäller Vättern som dricksvattentäkt och habitat för växter och djur bedöms att ett genomförande av planen inte medför negativ påverkan. Inga utsläpp kommer att ske till Vättern från anläggningarna. Även regnvatten (så kallat dagvatten) kommer att hanteras inom planområdena.

Det kommer vara öppen tillgång ner till vattnet. Promenadstråk längs vattnet är fortsatt tillgängligt.

Östgötatrafiken äger den frågan. Vi har fört och för samtal med dem kontinuerligt. Vi hr tittat på förslag om hur vi ser att det skulle kunna fungera. Samtalen med Östgötatrafiken fortgår men inga lösningar eller beslut finns än.

Totalt beräknas det bli 340 årsverken i Motala inom näringar med stor andel ung arbetskraft, exempelvis logi, restaurang och nöjesverksamhet men även handeln. 320 000 nya besökare och ökad turistomsättning på 415 miljoner kronor där 130 miljoner spiller över på vårt lokala näringsliv samt ger kommunen ökade skatteintäkter. Allt står beskrivet enligt den HUI-rapport (Handelns Utredningsinstitut) som kommunen lät sig ta fram som underlag.

Framtagna detaljplaner är underlag för en etablering av besöksnäring i Varamonområdet och skulle därför i praktiken även kunna användas för andra aktörer.

Det kommer bara att var tillåtet att åka bil in i området för i- och urlastning. Det finns inga parkeringsplatser inne på området. Hastighetsgränserna blir väldigt låga.

Det är föreningen Zeros som äger marken. Kommunen för inga diskussioner om att köpa den.

Det är inget som ingår i planerna just nu

Motala kommun har tittat på det och gjort bedömningar att det fungerar. Dock kan vissa dagvattenledningar behöva förstärkas.

Det regleras i köpeavtalet. Motala kommun kan villkora köpet i 24 månader. Startar inte etableringen inom två år från att köpeavtalet ingås, går det tillbaka

Analysen, som sträcker sig till år 2020, visar att de befintliga vägarna in i Varamon kommer att räcka.

Det fanns med i kommunens tidigare skisser, men det är inget som vi bedömer i dagsläget utan nu fokuserar vi på landområden.

Från den 9 april 2018 kommer alla utredningar att vara publicerade.

Den frågan har kommunen aldrig diskuterat eftersom den inte är aktuell. Försäljningen drivs helt och hållet av Lalandia.

En detaljplan är ett dokument över ett visst område som visar hur man får använda mark- och vattenområden och hur marken ska bebyggas. Detaljplanen ska redovisa vad som ska vara gata, park eller annan allmän plats. Mark för bebyggelse och vissa sorters anläggningar ska avgränsas och det ska framgå vad marken får användas till. Detaljplanen ger en bestämd genomförandetid, men fortsätter att gälla efter detta datum (om den inte upphävs eller ändras).

I en detaljplan kan det finnas bestämmelser för till exempel hur stora eller höga byggnader får vara och vilka krav som finns på avstånd till fastighetsgränser. På kartan Bygga och bo kan du se om din fastighet omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelse. Där kan du också se vad bestämmelserna innebär.

I planen får bebyggelsens omfattning, placering och utformning regleras. Dessutom redovisas om bygglovplikten ska ökas eller minskas jämfört med lagens generella krav. Enligt plan- och bygglagen är det kommunerna som har huvudansvaret för bebyggelsens utformning. Den svarar också för att olika intressen beaktas vid planläggning. För att garantera det föreskriver lagen ingående hur planprocessen ska genomföras. Länsstyrelsen bidrar med råd och kunskapsunderlag. Den fungerar också som ”statens förlängda arm” för att bland annat kontrollera att riksintressen enligt miljöbalken tillgodoses.

Detaljplaner regleras av Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Plankartan är ett juridiskt bindande dokument och planbeskrivningen beskriver syfte och innehåll för planen. Detaljplaner är ett krav inom tätbebyggda områden och ligger till grund för vidare bygglovsprövning. Vill du lära dig mer om vad detaljplanering är? Se Boverkets webbplats.

Den totala kostnaden kommer att uppgå till cirka 60 miljoner kronor, vilket är i paritet med den beräknade intäkten som kommunen beräknas få från Lalandia.

Strandskydd och riksintressen
Trafik och vägtrafikbuller
Verksamhetsbuller
Infrastruktur gällande vatten/avlopp samt el/värme
Dagvattenhantering
Landskapsbild
Arkeologi
Geoteknik

Läs mer om planprocessen.

När detaljplanerna för de fem områdena vunnit laga kraft och Lalandia fått sitt bygglov tar det ca 2 år att bygga anläggningen. Sensommaren 2020 beräknar vi byggstart i form av tidiga markarbeten.

Med ökad efterfrågan för lokaltrafik i Motala, som med ett Lalandia, så kan det finnas fler aktörer som blir intresserade av frågan. Från kommunens sida finns det med som en viktig del i den fortsatta processen.

Danska Lalandia A/S, Motala kommun och Tillväxt Motala AB tecknade den 14 december 2016 en gemensam avsiktsförklaring, ett så kallat Letter of Intent. Det är dessa tre parter som samarbetar för att möjliggöra en etablering av ett Lalandia.

Motala kommun har sedan tidigare stora tillgång till mark. Ytterligare mark har förvärvats för att möjliggöra en etablering av ett Lalandia. Den 5 april undertecknade Lalandia A/S och Motala kommun det markanvisningsavtal som ger bolaget ensamrätt och möjlighet att pröva sitt semesterkoncept i detaljplanen.

Motala kommun har låtit utreda hur trafikläget ser ut idag och hur Lalandias etablering påverkar trafiken. Utredningarna visar inte på att det blir några problem år 2021 när Lalandia öppnar sin anläggning. I utredningen har vi även fört in trafiksiffror från eventuella kommande etableringar väster om riksväg 50, och inte heller då ser det ut att bli några större problem. Den eventuella köbildningen som kan bli löser upp sig på några minuter.

Parkeringssituationen ska lösas på så sätt att Motala kommun och Lalandia samverkar om parkeringar, exempelvis för trafik till Mariebergsskolan. Parkeringar för badgäster i Varamon flyttas något längre ifrån stranden. Det underlättar för de boende i området och är en klar fördel ur säkerhetssynpunkt, eftersom det blir lättare för räddningstjänst och ambulans att komma fram.

Vi kommer att rigga en fullständig projektorganisation. Det gör vi för att klara av planprocessen, kommunikation, strategi och utveckling men också för att ta hand om de synergieffekter som detta kan ge Motala. Vi kommer att förstärka där det behövs även för att klara av våra andra uppdrag som kommun.

27 maj 2019 godkände Kommunstyrelsen förstudien för en ny kommunal simhall. Den nya simhallen är tänkt att ligga i Varamon, området Tvättsvampen i anslutning till Lalandia med gemensam entré – en integrerad anläggning där besökarnas behov och upplevelser står i fokus.

I samverkan med Lalandia arbetar nu kommunen vidare med simhallsprojektet.

Läs mer

Totalt beräknas det bli 300 nya arbetstillfällen i Motala. I siffran ingår även de som jobbar på t ex skollov, ledigheter och helger. Till detta kan man även räkna in de synergieffekter som det ger till närliggande aktörer runt om ett Lalandia.

Kommunen har inte ansvar för att leverera vatten till fastigheter med egen dricksvattenkälla utanför verksamhetsområdet för kommunalt dricksvatten. Vi rekommenderar att du kontaktar en transportfirma (exempelvis GDL) som kommer ut och fyller på brunnen. Det finns dock tyvärr ingen garanti för att vattnet stannar kvar i brunnen en längre period.

Vi kan hjälpa till med nödvatten, om ni har sådan vattenbrist att det inte räcker till hushållets basbehov. Det innebär tre-fem liter per person och dygn. Kontakta kundservice@motala.se för mer information om detta.

För att undvika att brunnen sinar i framtiden kan du undersöka om det är möjligt att djupborra en brunn. Det är inte lämpligt på alla ställen, eftersom man också kan stöta på vatten med sämre kvalitet. För att få vägledning i hur du går till väga, sök information hos Livsmedelsverket eller Svenskt brunnsarkiv.

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig och/eller psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar.

Barn med funktionsnedsättningar är i första hand barn med samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktiga och utvecklas.

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Vid samtidiga insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan hjälpen enligt lag samordnas i en så kallad samordnad individuell plan, SIP.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Motala kommun om funktionsnedsättning

1177 Vårdguiden om funktionsnedsättning

Autismspektrumtillstånd används som samlingsnamn för olika typer av autism med varierande svårighetsgrad. Aspergers syndrom innebär att man har en lindrigare form av autism än vid autistiskt syndrom och begåvningen är normal eller hög, till skillnad från vid autistiskt syndrom då man ofta även har en utvecklingsstörning.

I vardagen märks autism framför allt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor. Man kan till exempel undvika ögonkontakt och ha svårt att kommunicera med kroppsspråk och gester. Man har också begränsade intressen och kan ha upprepande beteenden, det vill säga att man gillar att göra samma sak om och om igen. En del som har autism är överaktiva och kan ha svårt att koncentrera sig mer än mycket korta stunder. En del som har autism pratar inte alls medan en del har ett väl utvecklat tal.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakt och länkar

Behöver du kontakt med någon som kan hjälpa dig och svara på frågor? Inom både kommunen och Regionen finns verksamheter som kan hjälpa dig på olika sätt. Oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen så kan verksamheterna hjälpa dig så att du får kontakt med rätt person och verksamhet.

Du som är barn, ungdom eller förälder

Du som är barn, ungdom eller förälder kan kontakta Elevhälsan, Barncentrum, eller hitta information och kontaktuppgifter på Regionens sida 1177.

Du kan även få hjälp via UMO. UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för dig mellan 13 och 25 år.

Om du har behov av korttidsvistelse utanför det egna hemmet hittar du information här.

Du som har en omfattande funktionsnedsättning kan få stöd och service enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade – LSS.

Du som är vuxen

Du som är vuxen kan kontakta Vuxencentrum eller hitta information på Regionens sida 1177.

Bra länkar

Vårt socialkontor har öppet helgfria vardagar. Du kan nå socialtjänsten via telefon, besök eller via e-post.

Öppettider och telefontider

Måndagar: 9.30 – 17.30
Tisdag, onsdag och torsdag: 9.30 – 16.30
Fredag: telefontid 9.30 – 15.30
Receptionen stänger 15.00 på fredagar.
Lunchstängt: samtliga dagar 12.00 – 13.15

Kontaktuppgifter

Socialkontoret
Telefon: 0141-22 53 00
E-post: socialkontoret@motala.se.

Besöksadress och postadress:
Socialkontoret
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Du eller din företrädare träffar ansvarig chef för att diskutera innehållet i uppdraget.

Vi skriver ett avtal om insatsens omfattning och villkor utifrån det beslut som socialkontoret (myndigheten) tagit. Beslutet är även ett underlag för utbetalning av ersättning från Socialtjänsten och Försäkringskassan för utförda timmar.

Skulle du vilja avbryta ditt avtal med kommunen som anordnare av assistans gör du en skriftlig uppsägning. Uppsägningstiden är två månader.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon, 0141-22 53 26.

Uppdraget utförs i ditt hem, på jobbet, i skolan eller på daglig verksamhet. Insatsen anpassas alltid efter dina behov och önskemål.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon, 0141-22 53 26

Om du har kommunen som anordnare/utförare av assistansen är det kommunens uppgift att ordna med personal.

Kommunen ska se till att de som arbetar hos dig kan utföra arbetsuppgifterna efter ditt behov. Du har rätt att vara med och bestämma vilken personal som anställs. Målet är, att så långt det är möjligt och lämpligt försöka tillgodose dina önskemål när personal anställs.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon, 0141-22 53 26.

Som personlig assistent assisterar man en person som har omfattande funktionshinder att göra det han eller hon skulle gjort utan sitt funktionshinder. Det handlar om vardagssysslor och nöjen.

Personlig assistans är att stärka den enskilde personens möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv. Det är ett personligt utformat stöd som ges i olika livssituationer, i skolan, på jobbet eller i hemmet.

En personlig assistent hjälper till med grundläggande behov som personlig hygien, att klä på och av sig, att äta och att kommunicera med andra personer. Man kan även i vissa fall ha en personlig assistent för att komma ut och göra ärenden.

Om man själv klarar av att ta hand om sina grundläggande behov men behöver stöd när man är ute och rör sig i närmiljön. Då kan man ansöka om ledsagare istället för en personlig assistent.

Kontaktuppgifter

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon.

0141-22 53 20 eller 0141-22 53 26

För att ha rätt till personlig assistans ska du vara under 65 år och ha en omfattande varaktig funktionsnedsättning. Omfattningen av din funktionsnedsättning och ditt behov av hjälp avgör sedan om du har rätt till assistans.

Kontaktuppgifter:

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

Enhetschef för personlig assistans i Motala kommun

Du som har personlig assistans som utförs av Motala kommun kan vid behov kontakta enhetschef via telefon.

0141-22 53 20 eller 0141-22 53 26

Motala kommun anordnar aktiviteter för dig som har en funktionsnedsättning. Du kan hitta vad som är aktuellt just nu på facebooksidan Fritid LSS Motala.

Kontakt

Vill du få mer information kan du kontakta samordnaren. Till samordnaren kan du också tipsa om aktiviteter som du skulle vilja ha.

Telefonnummer: 0141-22 33 38.
E-post: kontakt-LSS@motala.se.

Vissa aktiviteter måste du betala för medan en del är gratis. Du får information om eventuell kostnad inför varje aktivitet.

Alla som är knutna till LSS genom boende eller andra insatser är välkomna att anmäla sig till de aktiviteter som erbjuds. Har du assistent följer den med.

Om personen som ska bli avlösare är en någon som du själv eller någon närstående föreslagit krävs ingen särskild utbildning. När kommunen rekryterar en avlösare krävs utbildning. Kommunen kräver då också utdrag från belastningsregister.

Ja, du kan ha eget förslag på vem som ska arbeta som avlösare enligt LSS.

Ja, avlösare som arbetar enligt LSS har tystnadsplikt.

Ja, avlösaren är timanställd och får lön utifrån inlämnad timrapport.

Nej, det kostar inget att ha insatsen avlösarservice i hemmet enligt LSS.

Den som anställer personliga assistenter är i grunden den som har behov av den hjälpen. Många som har en funktionsnedsättning vill ha hjälp med detta. De använder då ett assistansbolag eller kommunen. Bolaget eller kommunen anställer personer som arbetar som assistenter.

Assistansersättning

Assistansersättningen är de pengar som ska betala lön för en personlig assistent. Med assistansersättningen kan den person som behöver hjälpen själv välja om den personliga assistenten ska anställas via kommunen, privata företag, kooperativ eller av personen själv.

Läs mer om personlig assistans

Kontakta socialkontoret och tala om vad du behöver hjälp med. Växeln hjälper dig att få kontakt med rätt handläggare.

Telefonnummer växel: 0141-22 50 00
Telefontid: helgfria vardagar 08:30 – 09:30
E-post: lss@motala.se

Besöksadress:
Drottninggatan 5
591 86 Motala

För att beviljas en insats måste du ingå i någon av de målgrupper, så kallade personkretsar, som beskrivs i lagstiftningen. Personkretsarna förklarar vem som kan få hjälp enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Personkretsbedömning görs av läkare, psykolog eller handläggare beroende på vilken funktionsnedsättning du har.

LSS-lagens personkrets är indelad i tre punkter (1 §)

Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
Personer med begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, förorsakad av yttre våld eller sjukdom.
Personer med stora och varaktiga funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Om du inte omfattas av LSS personkrets kan du söka hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen.

Insatser enligt LSS är i princip avgiftsfria. Du betalar dina egna utgifter i samband med en insats, till exempel mat och resor. Vårdnadshavare för barn som beviljas insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom ska i rimlig utsträckning bidra till barnets uppehälle.

Om du tänker flytta till Motala kommun kan du begära ett förhandsbesked om vilka LSS-insatser som du kan få innan du flyttar hit.

En sådan begäran behandlas på samma sätt som om du redan var bosatt i Motala kommun och ansökte om stöd och hjälp enligt LSS.

Om din ansökan avslås har du rätt att överklaga beslutet. Du kan få hjälp med hur du ska göra av handläggaren.

Mer om överklagan

Om du är missnöjd med ett myndighetsbeslut har du rätt att överklaga. När du överklagar ska du skriva och tala om varför du tycker att beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha.

Överklagandet ska innehålla följande information:

Ange vilket beslut som du överklagar,
Ange datum för socialnämndens beslut och, i de fall det är aktuellt, diarienummer eller paragraf i protokoll etcetera.
Ange vad beslutet handlar om.
Förklara hur du vill att beslutet ska ändras.
Förklara varför du anser att beslutet ska ändras.
Skicka med de handlingar som du tycker är viktiga, till exempel intyg eller utdrag.
Skriv under med ditt namn och ange ditt personnummer, adress och telefonnummer.

Om du anlitar ombud kan ombudet istället underteckna överklagan. Ombudet ska lämna fullmakt i original som du undertecknat samt ange sitt namn, adress och telefonnummer.

Överklagandet ska göras inom tre veckor efter att du fick besked om beslutet. Be gärna handläggaren om hjälp om du inte klarar det själv.

Överklagan ska skickas eller lämnas till:

Socialkontoret
Motala kommun
591 86 Motala

Överklagan ska ha kommit in till socialkontoret inom tre veckor från att du fick beslutet. Om sista dagen för överklagan infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att överklagan kommer till socialkontoret nästa vardag.

Om överklagan kommer in för sent ska den avvisas av handläggaren utan att prövas. Har överklagan kommit in i rätt tid skickar handläggaren ärendet och överklagan för prövning till Förvaltningsrätten i Linköping om inte socialnämnden ändrar beslutet på det sätt du begärt.

Om förvaltningsrätten inte beslutar som du vill har du rätt att överklaga till kammarrätten. För att få förvaltningsrättens beslut prövat i kammarrätten krävs att kammarrätten beviljar dig prövningstillstånd.

Om ansökan beviljas kontaktar handläggaren den verksamhet som är aktuell. För att det ska bli bra för dig behöver handläggaren ge viktig information om dig och din situation till verksamheten (utföraren). Utföraren tar kontakt med dig eller din företrädare för att planera hur det ska gå till. Kommunen är skyldig att starta insatsen, det vill säga ge dig den hjälp och stöd du fått beslut om, inom tre månader från det att beslutet är giltigt.

Väljer du att ansöka om ekonomisk ersättning för att anlita ett assistansbolag eller kooperativ behöver du meddela handläggaren vilken utförare du valt.

Handläggningen av din begäran ska ske skyndsamt. Det betyder att den ska tas om hand och bedömas så fort som möjligt. Oftast sker det inom tre månader.

När beslutet är fattat skickas det skriftliga beslutet till dig. Din ansökan kan antingen beviljas, det vill säga du får den hjälp du ansökt om. Eller så kan din ansökan avslås, det vill säga du får inte den hjälp du ansökt om.

Efter att du, vårdnadshavare eller god man/förvaltare gjort en begäran får du träffa en handläggare för att prata om dina behov och förutsättningar. Ni kan träffas i hemmet eller på socialkontoret.

Handläggaren utreder dina behov och din situation tillsammans med dig och andra berörda, exempelvis habilitering och skola. Du behöver lämna utlåtanden som styrker att du har en funktionsnedsättning.

Handläggaren skriver ner vad som kommit fram i samtalet med dig. Dels för att kunna ta beslut om rätt hjälp och dels för att kommunen har en skyldighet att dokumentera. Du har alltid rätt att ta del av det som skrivs om dig.

Begäran kallas den ansökan som du gör för att få stöd och service enligt LSS lagstiftningen.

Du, vårdnadshavare eller god man kan begära att få stöd och hjälp utifrån LSS. I din begäran talar du om vilken eller vilka insatser du har behov av. Du kan göra din begäran skriftligt eller muntlig till LSS-handläggare på socialkontoret. De kan även hjälpa dig om du behöver hjälp med att fylla i begäran.

Energi- och klimatrådgivningen är en opartisk och kostnadsfri service från kommunen. Rådgivningen finansieras av Energimyndigheten.

För att komma i kontakt med en energi- och klimatrådgivare, ring kommunens växel på 0141-22 50 00.

Alkoholdrycksliknande preparat är en underkategori till alkoholhaltiga preparat och avser en vara som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och som inte är alkoholdryck, teknisk sprit eller läkemedel. Ett alkoholdrycksliknande preparat kan ur konsumtionssynpunkt jämställas med alkoholdrycker eller kan annars antas användas som berusningsmedel. Produkter som har stora likheter med alkoholdrycker som exempelvis alkoholhaltig glass, frusna drinkar och jello-shots kan alltså sannolikt räknas som alkoholdrycksliknande preparat. Till kategorin kan även produkter som har karaktär av någon typ av alkoholhaltigt tilltugg räknas, exempelvis gelégodis med whiskysmak eller oliver förstärkta med alkohol. Om produkten är avsedd att konsumeras på ett sätt som gör det möjligt att bli berusad, är det förmodligen ett alkoholdrycksliknande preparat. Detta trots att produkten i sig inte har tillverkats med något berusningssyfte från producentens sida.

Alkoholsdrycksliknande preparat får serveras av den som sedan före 1 juli 2019 beviljats stadigvarande serveringstillstånd för spritdrycker, utan att något nytt tillstånd behöver sökas. För alla andra som vill servera alkoholdrycksliknande preparat gäller att en ansökan om det ska göras hos kommunen.

Alkoholdrycksliknande preparat får inte säljas i detaljhandel, enbart på Systembolaget.

Du kan läsa mer om detta på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Den 1 juli 2019 börjar en ny lag på tobaksområdet att gälla, lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Den nya lagen ersätter den tidigare tobakslagen (1993:581) och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare (2017:425).

Här får du en översiktlig presentation av den nya lagen.

I vårt restaurangregister kan du se vilka restauranger som har serveringstillstånd (rätt att servera alkohol).

Den som är serveringsansvarig ska ha tillsyn över serveringsstället och finnas tillgänglig på serveringsstället under hela serveringstiden.

Serveringsansvarig ska vara anställd av tillståndshavaren, ha fyllt 20 år och ska med hänsyn till sina egenskaper och övriga omständigheter vara lämplig för uppgiften.

Om du ansöker via blankett ska du skicka din ansökan om tillstånd i Motala till adress:

Motala kommun
Alkohol- och tobaksenheten
591 86 Motala

Som webbkund kan du som har serveringstillstånd logga in och göra ändringar i ditt eller dina gällande tillstånd. Du kan till exempel registrera nya serveringsansvariga och uppdatera dina kontaktuppgifter.

För att få inloggningsuppgifter behöver du registrera dig som webbkund.

Så gör du en ansökan till ett ledigt jobb

Du söker lediga jobb direkt via ett webbformulär som går att nå i annonsen.

Efter att du har sökt arbete första gången via rekryteringssystemet Visma Recruit kan du vid senare tillfälle logga in till ditt CV och uppdatera dina uppgifter och ändra i det personliga brevet. Därmed kan du på ett enkelt sätt söka andra jobb inom Motala kommun. Alla inskickade ansökningar sparas under din inloggning.

Vid problem med inloggning, registrering eller liknande, kontakta Visma Recruits kundservice på telefon 0771-693 693.

Här annonseras lediga jobb

Alla lediga jobb på Motala kommun annonseras på:

Vi annonserar alla olika typer av arbeten på samma ställen inklusive vikariat och sommarjobb på Motala kommun. Du kan välja att prenumerera på lediga jobb på Motala kommun via Offentliga jobb eller via jobbappen på Facebook. Välkommen med din ansökan!

Till din ansökan behöver vi utöver fullständigt ifylld ansökan bilagor enligt checklistorna nedan.

Checklista stadigvarande serveringstillstånd

Ägarförhållanden
Aktiebolag – aktiebok.
Förening – senaste årsmötesprotokollet.
Handelsbolag/kommanditbolag – bolagsavtal.
Finansieringsplan/budget
Enligt blankett (PDF, 78 kB).
Verksamhetsbeskrivning
Beskriv syfte, målsättning, inriktning och målgrupp.
Meny
Till allmänheten – minst tre förrätter, tre huvudrätter och tre efterrätter.
Till slutet sällskap – minst några olika huvudrätter.
Ägarintyg/hyresavtal för lokalen
Hyresavtal – det ska framgå av hyreskontraktet att hyresvärden godkänner alkoholservering i lokalen.
Vid uteservering på offentlig plats – tillstånd från polisen.
Ritning över lokalen
Serveringsytan ska markeras med färg.
Vid uteservering – även ritning över den, med bordsplacering och avgränsning av uteserveringen.
Kunskap i alkohollagen
Du blir kontaktad om tid för prov om du inte:
– Har ett tidigare godkänt prov (max 3 år gammalt). Bifoga då intyg.
– I dag har ett serveringstillstånd motsvarande det du söker.
Serveringsansvariga personer
Använd gärna vår blankett (PDF, 37 kB). Ansöker du via vår e-tjänst och fyller i serveringsansvariga i formuläret behöver du inte skicka in det som separat bilaga.

Checklista tillfälligt serveringstillstånd

Enklare budget
Verksamhetsbeskrivning
Beskriv syfte, målsättning, inriktning och målgrupp. Ansöker du via vår e-tjänst och fyller i evenemangsbeskrivning i formuläret behöver du inte skicka in det som separat bilaga.
Meny
Minst några olika huvudrätter
Ägarintyg/hyresavtal för lokalen
Hyresavtal – det ska framgå av hyreskontraktet att hyresvärden godkänner alkoholservering i lokalen.
Vid uteservering på offentlig plats – tillstånd från polisen.
Ritning över lokalen
Serveringsytan ska markeras med färg.
Vid uteservering – även ritning över den, med bordsplacering och avgränsning av uteserveringen.
Serveringsansvariga personer
Använd gärna vår blankett (PDF, 37 kB). Ansöker du via vår e-tjänst och fyller i serveringsansvariga i formuläret behöver du inte skicka in det som separat bilaga.

För att sälja vissa receptfria läkemedel måste du först ha anmält försäljningen till Läkemedelsverket.
Du ska ha egenkontroll över försäljningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. Om ni vill kan ni använda det här egenkontrollprogrammet: Egenkontrollprogram – försäljning av receptfria läkemedel (PDF, 46 kB)
Du får inte sälja receptfria läkemedel till personer som är under 18 år
Vid misstanke av langning till minderåriga får verksamheten inte sälja receptfria läkemedel.
Du ska ge personalen den information och det stöd som behövs för att personalen ska kunna följa denna lag och anslutande föreskrifter.

Läs mer om lagar och krav

På Läkemedelsverkets webbplats kan du läsa mer om lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och tillhörande förordning och föreskrifter.

Innan du får börja sälja receptfria läkemedel måste du anmäla detta till Läkemedelsverket.

Vi på alkohol- och tobaksenheten behöver också få in ett egenkontrollprogram.

Den 1 juli 2019 kom en ny tobakslag. Den innebär bland annat att du som vill sälja tobak måste ansöka om tillstånd hos kommunen. Du som redan har anmält tobaksförsäljning får fortsätta din försäljning, men måste senast den 31 oktober 2019 ansöka om tillstånd.

För att få sälja tobak måste du ansöka om tillstånd hos kommunen
Du ska ha egenkontroll över försäljningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. Om ni vill kan ni använda det här egenkontrollprogrammet: Egenkontrollsprogram – försäljning av tobak
Du får inte sälja tobak till personer som är under 18 år
Vid misstanke av langning till minderåriga får verksamheten inte sälja tobak.
Du ska ge personalen den information och det stöd som behövs för att personalen ska kunna följa denna lag och anslutande föreskrifter.

Läs mer om lagar och krav

Försäljning av tobaksvaror till konsument – information från Folkhälsomyndigheten där du kan läsa om de regler i tobakslagen som gäller vid försäljning av tobak.

Vi på alkohol- och tobaksenheten gör varje år tillsyn hos dig som säljer vissa receptfria läkemedel. För det tar vi ut en årlig avgift. Säljer du även folköl och/eller tobak gör vi tillsynen av det samtidigt och därför skiljer sig avgiften åt beroende på vad du säljer:

Försäljning av receptfria läkemedel: 1 000 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av receptfria läkemedel och folköl: 1 500 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av receptfria läkemedel och tobak: 1 500 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av receptfria läkemedel och folköl och tobak: 2 000 kr per år och försäljningsställe

Vi på alkohol- och tobaksenheten gör varje år tillsyn hos dig som säljer folköl. För det tar vi ut en årlig avgift. Säljer du även receptfria läkemedel och/eller tobak gör vi tillsynen av det samtidigt och därför skiljer sig avgiften åt beroende på vad du säljer:

Försäljning av folköl: 1 000 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av folköl och receptfria läkemedel: 1 500 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av folköl och tobak: 1 500 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av folköl och receptfria läkemedel och tobak: 2 000 kr per år och försäljningsställe

Om du är missnöjd med ett beslut om serveringstillstånd kan du överklaga beslutet. Vi måste ha mottagit skrivelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Överklagan ska vara skriftlig och vara ställd till förvaltningsrätten. Skrivelsen ska dock lämnas in eller skickas till oss (se adress nedan) för att vi först ska kunna rätta uppenbara felaktigheter i beslutet.

Överklagandet ska innehålla följande information:

Vilket beslut du vill överklaga (genom att ange beslutsdatum och diarienummer)
Vilken ändring av beslutet som du önskar
Motivering till varför du anser att beslutet ska ändras
Ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer
Din underskrift

Om vi beslutar att inte ändra beslutet som du vill, kommer handlingarna att skickas vidare till förvaltningsrätten för prövning.

Överklagan ska skickas eller lämnas till:
Motala kommun
Alkohol- och tobaksenheten
591 86 Motala

Om du vill servera alkohol på din uteservering måste du alltid ansöka om detta hos alkohol- och tobaksenheten. Du behöver även göra en ansökan hos polisen för tillträde till marken, läs mer om det här.

På Läkemedelsverkets webbplats finns en komplett förteckning över vilka receptfria läkemedel du får sälja på andra försäljningsställen än apotek.

Enklast och smidigast söker du tillstånd via vår e-tjänst. Där kan du ladda upp bilagor direkt, inskannade eller avfotograferade.

Ansökan kan även göras på blankett som tillsammans med bilagor skickas till alkohol- och tobaksenheten.

Har du frågor eller vill ha hjälp med din ansökan kan du kontakta oss via växeln på 0141-22 50 00 eller via e-post alk@motala.se.

Alla som har ett stadigvarande serveringstillstånd ska lämna en restaurangrapport varje år. Uppgifterna används bland annat för beräkning av tillsynsavgiften.

Vi skickar ut restaurangrapporten i början av året. Du kan välja att fylla i den på papper och skicka in till oss eller registrera uppgifterna på webben.

Restaurangrapporten ska vara inlämnad senast den 1 mars.

Läs mer om restaurangrapporten i informationsbladet från Statens folkhälsoinstitut (PDF, 535 kB).

Ett kontrollköp är en metod som kommunen kan använda i sin tillsyn. Förenklat innebär det att en person över 18 år med ett ungdomligt utseende testar om det går att handla folköl, tobak eller läkemedel utan legitimation.

Säljer du receptfria läkemedel ska du ha ett egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammet ska innefatta hur du gör för att:

reglerna kring receptfria läkemedel följs
informera och utbilda personal till att förstå och följa reglerna

Ett egenkontrollprogram ska uppdateras var tredje år och skickas in till oss alkoholhandläggare.

Vill du ha hjälp med att skapa ett egenkontrolldokument kan du använda vår mall:

Egenkontrollprogram – försäljning av receptfria läkemedel (PDF, 46 kB)

Säljer du tobak ska du ha ett egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammet ska innefatta hur du gör för att:

reglerna kring tobak följs
informera och utbilda personal till att förstå och följa reglerna

Ett egenkontrollprogram ska uppdateras var tredje år och skickas in till alkohol- och tobaksenheten.

Vill du ha hjälp med att skapa ett egenkontrolldokument kan du använda vår mall: Egenkontrollsprogram – försäljning av tobaksvaror.

Vi har vissa servicegarantier. Handläggningstiden räknas från det att ansökan är komplett, det vill säga då vi har fått in allt underlag vi behöver för att kunna fatta beslut. Vi meddelar dig alltid om det är något du missat att skicka in och du får också veta när din ansökan är komplett.

Handläggningstiden för stadigvarande serveringstillstånd är som längst upp till 6 veckor från komplett ansökan.
Handläggningstiden för tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap är högst 3 veckor från komplett ansökan.
Handläggningstiden för tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten är högst 5 veckor från komplett ansökan.

Tillstånd till sommaren

På grund av att det är många som söker tillstånd på våren kan handläggningstiden vara längre när du söker tillstånd till sommaren. Vi meddelar under våren på hemsidan vilket datum vi behöver ha din kompletta ansökan för att du ska få ett beslut till sommaren.

Hur mycket du ska betala avgörs av hur stor omsättning av alkoholhaltiga drycker du haft föregående år. Alkoholhandläggarna fakturerar utifrån den restaurangrapport du som tillståndshavare lämnar in varje år.

Vid alkoholservering efter klockan 01:00 tas en särskild tillsynsavgift ut om 1 500 kronor per år.

Årsomsättning alkoholhaltiga drycker – avgift

0 – 24 999 kr: 1 000 kr
25 – 125 000 kr: 2 000 kr
125 001 – 250 000 kr: 4 000 kr
250 001 – 500 000 kr: 6 000 kr
500 001 – 1 000 000 kr: 8 000 kr
1 000 001 – 2 000 000 kr: 10 000 kr
2 000 001 – 4 000 000 kr: 12 000 kr
4 000 001 kr – : 14 000 kr

När du ansöker om serveringstillstånd så tar vi ut en prövningsavgift för handläggningen. Avgiften måste vara betald för att tillstånd ska kunna beviljas.

Avgiften är olika beroende på vilken typ av tillstånd du ansöker om:

Nytt stadigvarande tillstånd: 10 000 kr
Stadigvarande utökning av tillstånd (serveringstid, grupp, lokal eller typ av dryck): 5 000 kr
Tillfällig ändring i tillstånd: 2 000 kr
Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten: 4 000 kr
Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten, för varje sammanhängande ytterligare dag: 1 000 kr
Gemensamt serveringsutrymme: 4 000 kr
Tillfälligt tillstånd för gemensamt serveringsutrymme: 1 000 kr/dag
Tillfälligt tillstånd för servering till slutna sällskap: 1 000 kr
Anmälan om ägarförändring på mer än 25 %: 2 000 kr
Tillfälligt tillstånd för provsmakning till allmänheten: 1 000 kr/dag
Anmälan av lokal för cateringverksamhet för slutna sällskap: 200 kr
Provavgift vid kunskapsprov enligt alkohollagen per tillfälle: 1 500 kr

Ja. Du ska då ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen. Du måste servera lagad eller på annat sätt tillredd mat. Du ska även erbjuda ett varierat utbud av maträtter.

För att sälja folköl måste du först ha anmält försäljningen till den kommun där försäljningen ska ske. Du kan använda blanketten nedan för att anmäla till oss:
Anmälan om försäljning av folköl (PDF, 82 kB).
Du ska ha egenkontroll över försäljningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. Om ni vill kan ni använda det här egenkontrollprogrammet: Egenkontrollprogram – försäljning av folköl (PDF, 74 kB)
Du får inte sälja folköl till personer som är under 18 år
Vid misstanke av langning till minderåriga får verksamheten inte sälja folköl.
Du ska ge personalen den information och det stöd som behövs för att personalen ska kunna följa denna lag och anslutande föreskrifter.

Läs mer om lagar och krav

Att sälja folköl – en broschyr från Folkhälsomyndigheten där du kan läsa om alkohollagen och alkoholförordningen, vilka regler som gäller vid försäljning av folköl och vem som är ansvarig för att lagen följs.

Kommunens alkohol- och tobaksenhet kontrollerar din försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel årligen. Kontrollen görs för att se till att lagstiftningen följs och att du som försäljare följer de krav som ställs.

För att få sälja tobak behöver du först ansöka om tillstånd. Kostnaden för tillståndsansökan är:

för ansökan om tillstånd som gäller tills vidare – 7 500 kr
för ansökan om tillstånd som gäller en viss tid (exempelvis vid arrangemang) – 3 000 kr

Kommunens alkohol- och tobaksenhet gör varje år tillsyn hos dig som säljer tobak. För det tar vi ut en årlig avgift. Säljer du även folköl och/eller receptfria läkemedel gör vi tillsynen av det samtidigt och därför skiljer sig avgiften åt beroende på vad du säljer:

Försäljning av tobak: 1 000 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av tobak och folköl: 1 500 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av tobak och vissa receptfria läkemedel: 1 500 kr per år och försäljningsställe
Försäljning av tobak och folköl och vissa receptfria läkemedel: 2 000 kr per år och försäljningsställe

Säljer du folköl ska du ha ett egenkontrollprogram. Egenkontrollprogrammet ska innefatta hur du gör för att:

reglerna kring folköl följs
informera och utbilda personal till att förstå och följa reglerna

Ett egenkontrollprogram ska uppdateras var tredje år och skickas in till oss alkoholhandläggare.

Vill du ha hjälp med att skapa ett egenkontrolldokument kan du använda vår mall: Egenkontrollprogram – försäljning av folköl (PDF, 74 kB)

Innan du får börja sälja folköl måste du anmäla detta till oss på alkohol- och tobaksenheten. Använd blanketten Anmälan om försäljning av folköl (PDF, 82 kB).

Vi behöver också få in ett egenkontrollprogram.

Ja, den 1 juli 2019 kom en ny tobakslag. Den innebär bland annat att du som vill sälja tobak måste ansöka om tillstånd hos kommunen. Du som redan har anmält tobaksförsäljning får fortsätta din försäljning, men måste senast den 31 oktober 2019 ansöka om tillstånd.

Ett serveringstillstånd kan gälla alkoholservering:

till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap
året runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande tillstånd)
en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt tillstånd)

Serveringstillstånd krävs inte om servering:

avser ett enstaka tillfälle för vissa i förväg bestämda personer,
ordnas utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna och
äger rum i andra lokaler än där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkoholdrycker eller lättdrycker

Om du riskerar att bli vräkt från din bostad kan du vända dig direkt till Vuxencentrum. Hos oss kan du få stöd med att hitta lösningar för din boendesituation. Du kan bland annat få hjälp med:

Hushållsekonomisk rådgivning
Stöd i samtal med hyresvärd för att, om möjligt, upprätta en avbetalningsplan
Stöd när du ska kontakta en städfirma
Stöd för att ansöka om andra insatser, till exempel god man, ekonomiskt bistånd eller boendestöd

Vill du ha kontakt med socialkontoret kan du ringa, maila eller skicka brev. Olika handläggare kan vara tillgängliga vid olika tider.

Oavsett om du behöver stöd som familj, ensamstående förälder, anhörig eller enskild person får du hjälp via växeln. De hjälper de dig att få kontakt med rätt person. Alla som arbetar inom socialtjänsten har tystnadsplikt.

Socialkontoret

Telefon växeln: 0141-22 53 00

E-post: socialkontoret@motala.se

Besöksadress: Drottninggatan 5, 591 86 Motala

Behov av akut hjälp?

Här kan du hitta kontaktuppgifter om du har behov av akut hjälp under tider då socialkontoret är stängt.

Läs mer

Kommunen och Region Östergötland samverkar. Om du blir inlagd på lasarettet (inom slutenvården) och kan behöva stöd och hjälp i samband med utskrivning skickar lasarettet information till kommunen. Det görs i form av ett inskrivningsmeddelande.

Innan du blir utskriven från lasarettet kontaktas du av en socialsekreterare som tillsammans med dig går igenom vad du har för behov av stöd och hjälp. Kontakten sker i form av personligt möte, via telefon eller via videokonferens.

Insatser som kan beviljas i samband med utskrivning från slutenvården är hemtjänst, Trygg hemgång eller korttidsboende. Det är dina behov som ligger till grund för den insats som beviljas. Beslut om insatser fattas med stöd av socialtjänstlagen.

Läs mer om hemtjänst

Försörjningsstödet består av dels riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien.

På Socialstyrelsens webbplats kan du få svar på frågor om försörjningsstöd. Där kan du också göra en förenklad provberäkning av försörjningsstöd för att få reda på om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.

Socialsekreterare på socialkontoret kan ge dig information och gör tillsammans med dig en bedömning av vilket hjälpbehov du har. Socialsekreteraren tar sedan beslut om vilken typ av hjälp du har rätt att få.

Du kan ansöka om hemtjänst via ansökningsblankett eller ställa frågor om hemtjänst hos socialsekreterarna på Stöd vuxna och äldre. Du når dem via telefonnummer 0141-22 55 39 helgfria vardagar mellan klockan 9.00-11.30. Du kan även skicka e-post till bistandshandlaggare.sva@motala.se.

Det är inte alla serviceboenden som har bemanning dygnet runt, det är behovet som styr hur bemanningen ser ut. Det kan alltså variera mellan olika serviceboenden och man kan inte säga att det generellt finns tillgång till personal dygnet runt.

Läs mer om Serviceboende

När du ska åka hem från sjukhuset eller korttidsplatsen kommer du att prata med en biståndshandläggare som informerar dig om Trygg hemgång. Det är biståndshandläggaren som fattar beslut om Trygg hemgång.

Det finns ett högkostnadsskydd, en så kallad maxtaxa. Maxtaxan följer prisbasbeloppet som justeras varje år. 2019 är maxtaxan 2 089 kronor per månad. Vi tar hänsyn till hur mycket du kan betala. Avgiften kan därför variera. Har du frågor om avgifterna kan du nå avgiftshandläggare på socialkontoret via kommunens växel: 0141-22 50 00.

Trygg hemgång består av ett team med undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt biståndshandläggare som tillsammans med dig och dina anhöriga ser över hemmiljön och vad du bäst behöver för att kunna bo kvar hemma. Teamet kan stötta dig i hemmet i upp till 14 dagar.

I slutet av utredningstiden träffas ni hemma hos dig: biståndshandläggare, din kontaktperson i Trygg hemgång och, om du vill, dina anhöriga. Vid denna träff pratar ni tillsammans om hur det har fungerat och vilka insatser du behöver framöver. Om du ansöker om hemtjänst får du under mötet möjlighet att välja utförare.

Du kan bland annat få hjälp med omsorg, läkemedelshantering, hjälpmedel och träning. Det viktiga är att du får göra det du själv klarar av att göra och på ditt sätt, i din hemmiljö. Under tiden vi utreder dina behov har du en kontaktperson i Trygg hemgång som du och dina anhöriga kan vända er till.

Om du skulle råka ut för en olycka eller bli akut sjuk är det bra om sjukvårdspersonalen snabbt kan komma i kontakt med dina anhöriga. Du kan lägga in dina nödnummer i mobilen och döp kontakterna till ICE – In Case of Emergency. Läs mer på 1177

Att besöka socialtjänsten för att få råd, stöd och hjälp kostar i de flesta fall ingenting. Det kan finnas undantag som exempelvis Familjerådgivning. För mer information kan du kontakta socialkontorets växel, telefonnummer 0141-22 53 00

Regionen (tidigare landstinget) tar ut patientavgifter för exempelvis läkarbesök och andra tjänster. Avgifterna kan variera både inom olika regioner/landsting och beroende på vad det som ska göras. Du hittar information om patientavgifter på 1177

Tvångssyndrom

Tvångssyndrom, som också kallas OCD, betyder att du har störande tankar och känslor som kommer fast du inte vill och som ger ångest. Oftast har du också saker du känner att du måste göra, som att tvätta händerna många gånger för att bli av med bakterier. Du kan få hjälp att bli av med tvångssyndrom.

Tvångstankar

Tvångstankar kan vara tankar, fantasier och inre bilder som kommer fast du inte vill. De känns obehagliga och kan ge ångest eller äckelkänslor, eller bara vara irriterande. Det kan till exempel handla om smuts, sex, våld, att göra dumma saker mot andra eller annat som du inte vill tänka på och som kan kännas förbjudet.

Tvångshandlingar

Tvångshandlingar är sånt du känner att du måste göra för att minska känslan av ångest, rädsla eller obehag. Det kan vara att upprepa ett visst ord i tankarna, tvätta händerna ofta för att du oroar dig för smuts och bakterier, sortera saker på ett visst sätt eller kontrollera att till exempel spisen är avstängd fast man redan gjort det flera gånger.

Det du känner att du måste göra blir ofta som ”säkerhetsbeteenden” eller ritualer; du gör det på liknande sätt varje gång och det får stor betydelse. Om du inte gör som du brukar får du ångest och känner dig orolig.

Hjälp, råd och stöd

Det är ett viktigt och bra steg att förstå att de störande tankarna, känslorna och handlingarna är ett problem, att det har ett namn och att du inte är ensam om det. Det kan vara svårt att klara av att hantera det själv och du kan behöva hjälp. Här kan du få hjälp och läsa mera:

Tourettes syndrom

Tourettes syndrom betyder att man under en lång tid har så kallade tics, rörelser eller ljud som man upprepar utan att man riktigt kan styra över dem. Ibland har man också tvångskänslor.

Tourettes syndrom är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och många som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har flera samtidigt, till exempel Tourettes syndrom och ADHD eller Tourettes syndrom och Aspergers syndrom.

Tourettes syndrom har inte med intelligens att göra, och det är inte en sjukdom.

Tics

Tics är rörelser eller ljud som man upprepar ofrivilligt. Det kan till exempel vara att man harklar sig, gör någon grimas eller slänger med huvudet. Det kan också vara att man härmas eller säger vissa ramsor, ord eller svordomar.

Om man har tics, har de oftast börjat när man var barn. De brukar minska när man blir äldre. Man brukar ha olika tics i olika perioder. Ibland kan man ha perioder när man har mindre eller inga tics.

Om man har Tourettes syndrom har man tics under minst ett år, både rörelser och ljud. Alla som har tics har alltså inte Tourettes syndrom.

1177 – Om tics

Hjälp och stöd

Barncentrum finns till för barn och unga mellan 0-18 år, föräldrar och anhöriga. Även du som jobbar med barn och unga är välkommen att kontakta oss.

På Barncentrum kan du bland annat få rådgivande samtal, delta i någon av våra stödgrupper eller få utbildning i form av exempelvis Cope. Du kan kontakta oss på telefonnummer 0141-22 53 25 eller maila till barncentrum@motala.se. Barncentrum finns på Bispmotalagatan 11 A.

Du kan även vända dig till Ungdomshälsan för att få råd och stöd fram till den dagen du fyller 26 år. Här samarbetar personer från olika verksamheter för att hjälpa dig. Du kan träffa barnmorska, sjuksköterska, kurator och behandlingssekreterare.

Det är mycket som händer i kroppen när du sover. När du är i puberteten växer kroppen snabbt och mycket, särskilt när du sover. Då produceras en stor mängd hormoner, bland annat könshormonerna som styr kroppens utveckling. Sover du för lite kan du få svårare att komma ihåg och lära sig saker. Du kan få svårare att koncentrera dig och att det går sämre att tänka.

Immunförsvaret som skyddar kroppen från att bli sjuk kan bli sämre om du sover för lite. Det är också under sömnen som kroppen repareras och bildar nya celler så att du blir starkare och uthålligare efter träning. Om du sover bra, är det också lättare att inte känna sig stressad. För lite sömn kan också göra att du lättare blir nedstämd.

Svårt att sova – sömnstörningar eller sömnsvårigheter

Det är vanligt med sömnsvårigheter. Oftast är det inget du behöver oroa dig för. Det är inte farligt att då och då ha en natt när du får för lite sömn. Men om du sover för lite natt efter natt, blir trött, mår dåligt och fungerar sämre i vardagen, kan du behöva hjälp med att få bättre sömn.

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Att uppleva stress är en del av livet. Alla blir stressade någon gång.

När stress gör att du mår dåligt

Om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem. Därför är det viktigt med återhämtning och vila.

Symtom på stress kan till exempel vara:

Sover dåligt på nätterna
Känner sig trött fast man har sovit
Ofta får ont i huvudet eller magen
Spänner sig och får ont i nacken eller axlarna
Får hjärtklappning
Känner sig nedstämd eller får ångest
Känner sig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring en
Lätt blir irriterad och arg över småsaker
Har svårare att koncentrera sig och glömmer bort saker
Känner sig rastlös och har svårt att koppla av

Om du känner sig stressad och besväras av det är det bra att försöka göra något åt det eller söka hjälp. Du kan börja med att berätta att du är stressad för en kompis, någon i familjen eller någon annan. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress oavsett om du är barn, ungdom eller vuxen. Här kan du läsa mera eller ta kontakt för att få råd och stöd:

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situations som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det kan kännas när ens föräldrar skiljer sig

Det kan kännas olika när ens föräldrar skiljer sig. Man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Om föräldrarna bråkar mycket under skilsmässan kan det kännas jobbigt, men det blir förhoppningsvis bättre med tiden. Om föräldrarna skiljer sig utan att man har sett att de bråkat och varit osams, kan det ibland kännas svårt att förstå varför de ändå måste skilja sig.

Oavsett om det är bråkigt eller inte, kan det vara svårt att acceptera att ens föräldrar inte längre ska bo ihop. Att man kanske måste flytta, byta skola eller att behöva bestämma med vem man ska bo och när. Man kan lätt känna sig ensam med sina problem när föräldrarna är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur man själv har det.

Vem kan hjälpa mig som barn/ungdom när föräldrarna ska skilja sig?

Alla vuxna som jobbar med barn och unga är skyldiga att hjälpa en om man inte har det bra. Om man själv eller någon annan inte har det bra är det därför bra att prata med någon vuxen.

Barncentrum finns till för barn och unga mellan 0-18 år, föräldrar och anhöriga. Även du som jobbar med barn och unga är välkommen att kontakta oss.

På Barncentrum kan du bland annat få rådgivande samtal, delta i någon av våra stödgrupper eller få utbildning i form av exempelvis Cope. Du kan kontakta oss på telefonnummer 0141-22 53 25 eller maila till barncentrum@motala.se. Barncentrum finns på Bispmotalagatan 11 A.

Du kan även vända dig till Ungdomshälsan för att få råd och stöd fram till den dagen du fyller 26 år. Här samarbetar personer från olika verksamheter för att hjälpa dig. Du kan träffa barnmorska, sjuksköterska, kurator och behandlingssekreterare.

Vi finns på Bispmotalagatan 9 i Motala.

Du når oss på telefonnummer 010-104 76 90 eller via 1177.se

Här kan du läsa mera:

Att skada sin kropp kan vara ett sätt att göra sig själv illa, andra använder droger, spel, mat eller sex. En del skadar sig lite grann, andra tar större risker med sitt beteende.

Ibland är det ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Ibland är det ett desperat sätt att visa att något är fel och att man behöver hjälp. Att skada sig själv brukar inte betyda att man vill dö, men man kan ändå riskera sitt liv.

Självskadebeteende är alltid allvarligt.

Det är vanligt att man skadar sig själv för att man har andra problem. Man kanske är nedstämd eller deprimerad, eller har det jobbigt med känslor på andra sätt. Då är det bra att berätta för någon hur man har det så att man kan få den hjälp man behöver. Andra kanske inte har förstått hur man mår, utåt sett kanske allt verkar bra eller som vanligt.

Att göra sig själv illa kan vara ett sätt att försöka komma bort från jobbiga känslor. Man kan lätt fastna i såna beteenden, trots att de med tiden kan få en att må sämre. Om man har börjat skada sig själv är det viktigt att bryta beteendet så tidigt som möjligt.

Det finns hjälp för att man ska kunna sluta, och för att må bättre är det viktigt att man kan berätta för någon hur man mår. Man kan börja med att berätta för en kompis, familjemedlem eller någon annan, eller söka hjälp på till exempel en ungdomsmottagning eller hos elevhälsan.

Hjälp och mer information:

Akut nödsituation – Ring 112
Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.
1177 – Självskadebeteende, Att skada sig själv
UMO – Att skada sig själv
Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
BUP – Råd och fakta

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.

Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du är inte ensam.

Vem ska jag prata med?

Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Du kan också kontakta någon i en telefon- eller chattjour. Där finns personer som är vana vid att lyssna. Dom kan ge råd och stöd i hur du kan komma vidare och börja må bättre. Du kan vara helt anonym när du ringer. Du kan till exempel kontakta:

Akut nödsituation – Ring 112
Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.
1177 – Till dig som har självmordstankar
Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.
Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Jourhavande präst nås via 112.
Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Tveka inte att be om hjälp

Det kan finnas många människor i din omgivning som vill hjälpa till utan att du förstår det. Berätta för dina närmaste hur du mår och var tydlig med att du behöver hjälp. Be om sällskap när du ska besöka vården.

Om du fortsätter att må dåligt utan att få hjälp kan självmordstankarna gå över i upprepade tankar där du till slut tror att självmord är den enda lösningen. Om du mår så kan det bli svårt att be om hjälp. Du kan också ha svårt att se konsekvenserna av dina handlingar. Det kan leda till att du gör saker som du annars aldrig skulle göra. Om du har sådana tankar behöver du snabbt få hjälp för att bryta det.

Gör någonting direkt om du misstänker att någon i din närhet har tankar eller planer på att ta sitt liv.

Prata med personen. Det är inte farligt att prata om självmord och det ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga självmord. För att vara ett bra stöd kan du behöva ta hjälp av andra. På 1177 finns hjälp att få, både i direkta råd, kontakt och länkar där du kan läsa mera.

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.
Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen.

Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja.

Exempel på sexuella övergrepp

Att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
Att någon pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
Att tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
Att någon gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
Att någon utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.

Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.

Källa: UMO

Kontakt

Länkar

Självkänsla, självförtroende och självbild är olika begrepp som handlar om dina känslor för dig själv, vad du tror att du klarar av och vem du tycker att du är.

Det finns många saker som kan påverka ens självkänsla, självförtroende och självbild oavsett om man är barn, ungdom eller vuxen. Ibland kan man behöva hjälp med att förstå vad som påverkar och vad man kan göra för att tex. se mer positivt på sig själv. Du får bra information genom att läsa mer via dessa länkar:

Att bli psykotisk brukar vara mycket stressande och förvirrade för den drabbade individen men också för familj, kamrater och omgivning därför att upplevelsen är så främmande, konstig och svår att förstå.

Innan en person får de typiska symptomen på psykos brukar det ofta finnas små och otydliga förändringar av personens tankeliv, känsloliv och beteende. Hon kanske upplever att hon själv eller omvärlden känns förändrad eller konstig på ett sätt hon inte riktigt kan förklara. Anhöriga och vänner känner ofta att något inte står rätt till utan att veta exakt vad problemet är.

Vanliga tecken på psykos

Tankeförloppsstörningar. Tänkandet blir förvirrat och talet kan bli obegripligt för omgivningen. Personen kan hoppa från ämne till ämne, förlorar sig i diffusa resonemang. Tankeförloppet kan störas av acceleration eller tröghet i tänkandet, blockeringar, tanketryck och tankepåverkan.

Vanföreställningar. En vanföreställning är ett tankeinnehåll eller en uppfattning om verkligheten som klart avviker från det som omgivningen tycker är rimligt och personen kan inte övertalas om motsatsen, utan vidhåller sin föreställning. Fantasi och verklighet blandas samman.

Hallucinationer. Sinnesintryck som upplevs helt verkliga men uppstår utan yttre påverkan. Hörselhallucinationer är vanligast men hallucinationer kan upplevas genom alla sinnen.

Förändrad och nedsatt social funktionsförmåga. Svårigheterna att rätt tolka omvärlden leder ofta till nedsatt förmåga att prestera i skolan eller yrkesliv. Svårigheter i kontakten med andra människor kan leda till att man drar sig undan och isolerar sig. Man kan känna orkeslöshet och få bristande motivation.
Källa: BUP.se

Kontakter och länkar

Barn- och ungdomspsykiatrin

1177 Vårdguiden om psykos

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om man tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.

Alla situationer är unika och man vet bäst själv hur det känns att vara i ens egen situation. Trivs man inte i skolan, kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på ens problem. Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som man kan byta idéer och erfarenheter med. Ibland kan man själv hitta orsaken till att man känner som man gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver man andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet. Man ska inte behöva må dåligt i sin skola.

Källa: UMO

Kontakt

Länkar

Problem i familjen kan bland annat handla om att:

det är bråk familjen
man inte har det bra hemma
familjen inte klarar sin ekonomi
man blir slagen av någon i familjen
man är utsatt för sexuella övergrepp av någon i familjen
föräldrar eller andra vuxna använder droger eller har problem med alkohol

De problem man har hemma kan göra att man ofta känner sig trött och har svårt att koncentrera sig i skolan.

Socialtjänsten

Alla kan söka hjälp hos socialtjänsten i sin kommun. Att söka hjälp för sig själv kallas att göra en ansökan. Om man är orolig för sig själv eller någon annan kan man kontakta socialtjänsten för att få råd, höra om de kan hjälpa på något sätt eller för att höra vad de skulle kunna göra. Man kan vara anonym om man berättar om någon annan.

De som jobbar med barn och ungdomar måste kontakta socialtjänsten om de tror att det finns en risk att en ung person behandlas illa eller har en dålig livssituation. Det kallas att göra en anmälan till socialtjänsten.

Källa: BRIS och UMO

Kontakt

Länkar

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om man behöver. Nedstämdhet kommer och går i livet. Man behöver inte vara rädd för att släppa fram negativa tankar och känslor. En del saker måste få kännas och ibland måste det få ta tid.

Ofta förstår inte kompisar, föräldrar, lärare eller andra hur man verkligen mår – det är inte säkert att det syns utåt även om man själv tycker att det borde göra det. Om man är nedstämd kan man också bli mer arg och lättirriterad. Genom att prata med någon kan man ofta förstå sig själv bättre.

Om man känner sig nedstämd i flera veckor, och samtidigt tappar intresset för sånt man brukar gilla, sover för lite eller för mycket, har svårt att koncentrera sig, tappar matlusten, äter mer än vanligt eller blir lättirriterad, kan man behöva hjälp för att må bättretill exempel får dåligt självförtroende och blir självkritisk, drar sig undan från folk, ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla, får problem i skolan eller på jobbet, eller får självmordstankar. Då kan man ha fått en depression och då behövs hjälp från någon professionell. Att ha en depression är något mer än att vara tillfälligt ledsen och nere.

Källa: UMO

Kontakter och länkar

Bra länkar

Trotssyndrom används som benämning när barn uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende gentemot personer i sin omgivning. I första hand är protesterna riktade mot föräldrarna men de kan också prägla samvaron med andra vuxna och även med kamrater.

Det är inte ovanligt att barn med ADHD med tydliga inslag av impulsivitet och överaktivitet utvecklar trotssyndrom. Anledningen är att impulsiva barn har svårt att hålla inne ned sina reaktioner när de möter motgångar och krav och i stället reagerar de direkt med protester och avståndstagande utan att hinna tänka sig för.

Barn som utmanar sin omgivning betraktas ofta som att de är aggressiva eller är destruktiva, det vill säga som om deras handlande är en följd av deras egenskaper. Det finns dock risker med ett sådant tänkande eftersom de vuxnas bemötande kan skapa onda cirklar eller negativa utvecklingsspiraler hos barnen, vilket kan bidra till att hålla kvar och kanske till och med att förstärka olämpliga beteendemönster. Därför är det viktigt att förstå de mekanismer som bidrar till att sådana onda cirklar skapas.

Källa Socialstyrelsens skrift ”Barn som utmanar”

Kontakter och länkar

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig och/eller psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar.

Barn med funktionsnedsättningar är i första hand barn med samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktiga och utvecklas.

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Vid samtidiga insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst kan hjälpen enligt lag samordnas i en så kallad samordnad individuell plan, SIP.

Källa: UMO samt 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Motala kommun om funktionsnedsättning

1177 Vårdguiden om funktionsnedsättning

En fobi är en ihållande överdriven rädsla för en situation, aktivitet eller sak. Det anses finnas tre olika typer av fobi:

Social fobi: Rädsla för att tala inför publik, träffa nya människor eller andra sociala situationer
Agorafobi (torgskräck): handlar om rädsla för att vistas på platser där det skulle vara svårt att fly eller snabbt kunna få hjälp vid en hastigt påkommande ångestattack.
Specifik fobi: Rädsla för särskilda objekt eller situationer
Specifik fobi är en starkt överdriven rädsla för en sak eller en situation. Denna rädsla kan övergå i en panikattack när du stöter på det du är rädd för. Ibland kan fobin begränsa vardagslivet och då kan det vara läge att söka hjälp.

Fobier kan behandlas med KBT, kognitiv beteendeterapi där man gradvis utsätts för sin fobi.

Källa: 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Barnhälsa

Ungdomshälsan

1177 Vårdguiden om fobier

Bra länkar

UMO om tvångssyndrom

Alla känner sig ensamma då och då, det är en naturlig del av livet. Att vara för sig själv ibland kan vara positivt och utvecklande, men det är något annat än att känna sig ensam. Ibland kan ensamheten pågå en längre tid, bli extra smärtsam eller kännas bottenlös. Gemenskap är ett grundläggande mänskligt behov. I en värld där det verkar vara viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna sin känsla av ensamhet.

Även om man har vänner och befinner sig bland människor kan man känna sig ensam och kännas som om ingen lyssnar eller överhuvudtaget ser en. Andra gånger känns det som om ingen förstår, även om de lyssnar. Ensamheten kan göra att man känner sig som i en glaskupa och det kan bli svårt att ta in sin familj och sina vänner, även om man vill. Man kanske är blyg och håller sig för sig själv, fastän längtan efter gemenskap finns där. Eller också försöker man träffa vänner och skapa relationer, men känner att det inte lyckas.

Att inte ha en kompis, att inte ha någon på rasten att vara med eller att vara mobbad kan vara svårt att berätta om eftersom man ofta skäms över att inte få vara med. Föräldrar, personal i skolan och andra vuxna har därför ett stort ansvar för att upptäcka om ett barn är utsatt och att direkt göra någonting åt det.

Källa: 1177 Vårdguiden

Kontakter och länkar

Bra länkar

Ekonomisk problem kan handla om att barn eller ungdomar får leva och växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser. Det kan innebära att ens familj knappt har pengar som räcker till viktiga saker som mat, hyra, el och kläder.

Det kan också innebära att man klarar att täcka det allra nödvändigaste behoven, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som gör att man känner sig utsatt ekonomiskt.

Kontakter och länkar