Vedeldning

En braskamin bör inom tätbebyggelse inte användas som huvudsaklig uppvärmningskälla utan endast för ”trivseleldning”, det vill säga eldning vid enstaka tillfällen, eller högst två tillfällen i veckan.

Hur ser röken ut?

Ta för vana att regelbundet se efter hur röken ser ut. Röken ska vara vit eller helst inte synas alls! Svart eller gråsvart rök skvallrar om att du har en olämplig eldstad, fel eldningsteknik eller använder dåligt bränsle. Gul rök innehåller mycket tjärämnen.

Ta också en titt i eldstaden – den ska inte ha svarta beläggningar och träaskan ska vara finfördelad och grå.

Ett sätt att minska utsläppen av skadliga ämnen är att installera ackumulatortank eller miljögodkänd panna. Genom detta kan till exempel utsläppen av flyktiga organiska ämnen och tjära minska med 60-70 procent.

Installation av ackumulatortank innebär en bekvämare hantering, eftersom eldning inte behöver ske så ofta.

Ta i första hand kontakt med den som är orsak till störningen och berätta att du upplever olägenheter till följd av dennes vedeldning. Det ger den som eldar möjlighet att förändra sitt eldande, så att risken för störningar minimeras. Ofta är den som eldar inte medveten om att eldningen orsakar störningar och det krävs sällan några stora förändringar av eldningsrutiner eller anläggning för att störningen ska upphöra.

Får du inte gehör för dina synpunkter kan du skicka in ett klagomål till miljö- och hälsoskyddsenheten. Miljö- och hälsoskyddsenheten utreder om klagomålet är befogat och om det är en olägenhet för människors hälsa. Att utreda klagomål är en process som tar mycket tid. Om miljö- och hälsoskyddsenheten bedömer att vedeldningen är en olägenhet kan ägaren av eldstaden få bekosta miljö- och hälsoskyddsenheten utredningstid.

Läs mer om att lämna klagomål på boendemiljön.