Vedeldning

Att elda med ved är för många ett ekonomiskt alternativ till uppvärmning. För en del är en braskamin ett komplement till basuppvärmningen och bidrar till ökad trivsel.. Vedeldning kan påverka människors hälsa då röken som bildas innehåller sot, partiklar och andra skadliga ämnen.

När eldning sker på ett felaktigt  sätt och i dåliga anläggningar får miljö- och hälsoskyddsenheten ofta ta emot klagomål. Klagomålen gäller människor som känner oro för hälsoeffekter av de utsläpp man är utsatt för. I första hand är det människor med astma eller andra luftvägsbesvär som drabbas. Klagomålen gäller också lukt eller nedsmutsning. Om du störs av någons vedeldning, kontakta i första hand den som eldar. Miljö- och hälsoskyddsenheten kan vid problem förelägga fastighetsägare att vidta åtgärder.

Hur ser röken ut?

Ta för vana att regelbundet se efter hur röken ser ut. Röken ska vara vit eller helst inte synas alls! Svart/gråsvart rök skvallrar om att du har en olämplig eldstad, fel eldningsteknik och/eller använder dåligt bränsle. Gul rök innehåller mycket tjärämnen. Ta också en titt i eldstaden - den ska inte ha svarta beläggningar och träaskan ska vara finfördelad och grå.

Begränsa utsläppen

Ett sätt att minska utsläppen av skadliga ämnen är att installera ackumulatortank och/eller miljögodkänd panna. Genom detta kan till exempel utsläppen av VOC (flyktiga organiska ämnen) och tjära minska med 60-70 %. Installation av ackumulatortank innebär en bekvämare hantering, eftersom eldning inte behöver ske så ofta.

Braskamin

Braskamin bör inom tätbebyggelse inte användas som huvudsaklig uppvärmningskälla, utan endast för "trivseleldning", det vill säga eldning vid enstaka tillfällen, eller högst två tillfällen i veckan. Den är ju också bra att kunna använda vid tillfälliga längre elavbrott.